Kategoriarkiv: Får

Puh!

Nej, det var inte Listerios – som väl var. Efter mer än en veckas väntan kom provsvaret, det visade sig vara Moraxella bovis, en bakterie som vanligen mest orsakar problem hos nötkretaur på sommaren (s k Pink Eye) då den sprids med flugor.  Det finns inga ögonsalvor som är godkända att använda på just får men juvertuber för kor fungerar utmärkt och nu syns inga spår av att någon varit sjuk. (Återigen blir man glad över vårt goda resistensläge, inget annat än rent penicillin behövdes!)

En helt annan – men nästan lika glädjande – sak läser vi idag i Falköpings Tidning. Egentligen är det på tok för sent – men bättre sent än aldrig! I en upphandling värd 40 miljoner kronor ställs krav på att grisarna inte ska kuperas, att de ska ha tillgång till strö samt restriktiv antibiotikaanvändning. Tyvärr är detta inga självklara saker vilket de givetvis borde vara. I praktiken innebär upphandlingen sannolikt att det mesta köttet kommer att vara svenskt och även om det finns mycket att förbättra även inom den svenska animalieproduktionen så är det i alla avseenden ett stort steg i rätt riktning. Att svenska myndigheter ställer krav på svenska producenter för att sedan upphandla mat som produceras där man inte är i närheten av att uppfylla dessa krav är en skam och har varit starkt bidragande till den dåliga lönsamheten i Sverige.

Vissa typer av mat, t ex charkprodukter, är ”anonym” och det är särskilt där som en stor andel är importerat. På alla former av kött- och charkprodukter kan man hålla utkik efter symbolen för ”Svenskt kött” Då vet man att hela kedjan från uppfödning till slakt, styckning och paketering har skett i Sverige. Det är inte bara en vinst för djuren och miljön, det skapar jobb här hemma också!

 

Grått blev det…

Först av allt: Idag fyller vi ett år som fårinnehavare! Tack till alla som hjälpt oss längs vägen – ni vet vilka ni är och vi hade aldrig klarat det själva!

I torsdags när det var matdags för ulltussarna hände något konstigt, och i allra högsta grad ovanligt. Det var nämligen flera tackor som inte kom fram för att äta (!) och de betedde sig allmänt märkligt. Några stod med huvudet sänkt, en låg ner och bräkte innan hon, till synes pigg som väl var, gick upp och började äta. Vi tog tempen på fyra stycken men ingen hade feber. Efter en stund hade alla kommit fram till foderbordet och då verkade de som vanligt. Husveterinärens snälla får-mentor på Djurhälsovården kontaktades genast och svarade snällt på oroliga frågor men ingen tänkbar diagnos kunde ställas.

10037, inte alls sig själv.

Oroväckande!

Efter några timmar tittade vi till dem igen, då var de mer som vanligt beteendemässigt men tackan 00057 hade börjat knipa med ena ögat. Oj, tänk om det skulle kunna vara Listerios? Verkligen en mardröm men tyvärr inte så ovanligt. Vi tog ett prov för bakteriologisk odling i ögat och gav lilla tackan penicillin. Vid Listerios brukar man se att ögat (hornhinnan) blir grå och liksom ogenomskinlig men så såg det inte ut.

 

Utan knip ser det ganska bra ut, torsdag kväll

På fredagsmorgonen var det en annan tacka som betedde sig märkligt. Efter att alla kommit fram för att äta var det en annan, 10034, som helt plötsligt gick och lade sig igen?! Inte heller hon hade någon feber men hon var lite röd i ögonen. 00057 var sämre i sitt öga och dessa båda fick antibiotikasalva i ögonen.

 

00057 fredag morgon, nu ser det mer typiskt ut som Listerios

Vi var såklart väldigt oroliga för vad det skulle kunna  vara. Fodret har varit fint hela tiden. Vissa halmbalar har innehållit dåliga partier men givetvis genast kasserats med marginal. Vi har inte köpt in några djur eller träffat andras får som skulle kunna bära på smitta – mystiskt helt enkelt! Under helgen har allt verkat lugnt hos de små grå och även det gråa ögat ser bättre ut:

Kanske snart färdigbehandlad?

Kanske snart färdigbehandlad?

En liten grå skugga kan anas på ögats övre del men det syns att behandlingen haft effekt. Nu väntar vi otåligt på odlingssvaret, typiskt att helgen kom emellan!

Helgen har förutom oro för fåren ägnats åt lite oro för vad stormen Egon skulle innebära. Vi har ju ingen skog att förlora men igår när vi var ute för kvällsklappning så möttes vi av den overkliga bilden av att två fönster (med ramar och allt) höll på att falla inåt av blåsten. Fram med skruvdragaren för att säkra upp och givetvis var det många som övervakade att det hela gick rätt till 🙂

Jag ska bli snickare när jag blir stor!

Jag ska bli snickare när jag blir stor!

Grått Nytt År!

Nej, det är inte så att vi önskar någon ett tråkigt eller mulet 2015, verkligen inte. Men vi hoppas att många fortsätter att följa oss och silverlockarna! Tänk, för ett år sedan hade vi inga får, det känns ju helt konstigt!? Har vi inte alltid haft det liksom? Snart kan vi fira ett år sedan de flyttade in! Vid en första anblick kan de se likadana ut allihop men nu vet vi bättre – vissa är lite försiktiga och håller sig i bakgrunden, andra väldigt framfusiga och krävande, några blyga men nyfikna – de har helt enkelt alla sin egen personlighet.

Jonte, stilig även inzoomad!

Närbild av grått!

Det har varit ett händelserikt år med både med- och motgångar. Vi ångrar inte en sekund att vi skaffade fåren trots allt slit med staketen och alla tidiga morgnar under lamningsperioden. Vi miste ju tyvärr en tacka men födde upp hennes lamm på flaska vilket tog sin lilla tid men de klarade sig fint. På plussidan finns förstås mycket mer. Förutom de oändliga klappstunderna och att bara titta på fåren medan de äter (det låter kanske tråkigt, men prova om du vågar, du kommer också att fastna där!) även den goda känslan av att markerna betas igen och så all hjälp vi har fått av våra fantastiska grannar.

Ute är det snö och nollgradigt, våren känns långt borta… Men hav förtröstan, inom tre månader hoppas vi åter ha busiga mini-ulltussar att klappa.

Var rädda om fingrarna ikväll och tänk på att djur kan bli rädda när det smäller -använd fyrverkerier med förstånd!

En annan sorts tomte

Julgris? Nej, kelgris förstås!

Julgris? Nej, kelgris förstås!

Tian ställer upp, som vanligt. Vi har inte planerat för någon julklappsutdelning hos ulltussarna, de verkar tycka att det är julafton så fort de får mat vilket innebär att de firar morgon och kväll varenda dag 🙂

Om det inte är för sent med nya infall till julbordet så tipsar vi om revben av lamm, det kommer vi att mumsa i oss imorgon! Även i övrigt bara svenskt kött såklart, det har väl alla?

IMGP2237

God Jul önskar alla två- och fyrbenta på Sjögården!

 

Tomten bor i Sörby!

Det började som en lite galen idé, men det dröjde inte länge innan de konkreta planerna tog fart och nu är Sjögårdens Lamm stolta julklappsleverantörer! Som alla vet är det svårt att hitta presenter som ”passar alla” men på husbondens arbetsplats, Mobitec i Herrljunga, hoppas och tror vi att  de allra flesta blev nöjda.

Innan tomtefabriken kunde starta upp sin verksamhet skulle det förstås finnas något att lägga i själva julklappslådan. Det blev många kontakter med olika lokala, ofta småskaliga, livsmedelsproducenter. Till och med träullen kommer från en fabrik bara ett par mil härifrån. (Träullen fanns för övrigt mest överallt i huset efter det att tomtefabriken stängt ner för säsongen…) Vi vek kartonger, etiketterade och provpackade – sedan gick det att sätta igång! Just det, vi provsmakade allting också, det var den lätta biten!

Inte riktigt som ett löpande band...

Världens minsta tomtefabrik?

Lådan innehöll julost från Gäsene, ett mejeri som enbart tillverkar ost, bröd från Knäck o Bräck , kardemummaskorpor (på mjöl malt av en medarbetare på Mobitec, det du!) och fudge tillverkade av Trollabo Kvarn, Dufvenkrooks pepparkakor, glögg från Herrljunga och så – trumvirvel – vår egen Örtagårdskorv, tillverkad av Claessons charkuteri.

God Jul, bokstavligt talat :-)

God Jul, bokstavligt talat 🙂

Vi tycker såklart att det är väldigt roligt att bidra till företagande på landsbygden genom att få leverera en julklapp där nästan allt kommer från lokala producenter. I framtiden åtar vi  oss gärna liknande uppdrag igen – välkommen att höra av dig vid intresse!

Dags att sticka?

Ursäkta ordvitsen, men nog är det tillräckligt kallt för att dra på sig extra varma strumpor? Garanterat en uppskattad julklapp om du inte vill värma dina egna fötter! Ingen av oss är i stick- eller garnbranschen men vad vi har förstått på vår garnexpert till granne så är garnet väldigt mjukt och fint. Det finns två- och tretrådigt i olika gråa nyanser.

Ullgarn

2 nyanser av grått

På en del av garnet har det bildats s k tromber vilket kan ge speciella effekter på t ex en halsduk.

Effektgarn

Effektgarn

Den första som stickar något av garn från oss och skickar oss en bild får den publicerad här på hemsidan – bara att sätta igång! Varje härva av garn är på 100 gram och kostar 100 kronor – lätt som en plätt 🙂

 

För oss är silver bättre än guld!

Länge har vi väntat på att få tillbaka både lammskinn och garn. Gissa om vi var nyfikna när vi öppnade paketet från Tranås skinnberedning!? Köket blev till ett hav av grå lockar när vi spred ut alla skinnen för inspektion och det var svårt att sluta känna på dem – mjuka , glansiga och alldeles underbara! Sköna att ligga på var de tydligen också 😀

Prinsessan på skinnen!

Prinsessan på skinnen!

Alla skinn är märkta så vi ser vem av våra lamm det kommer ifrån. Det är såklart inte alla som vill veta vilket djur skinnet kommer ifrån och i så fall hurdant just det lammet var när det levde. Men vill man så berättar vi gärna!

Ett lammskinn framför brasan

Inbjudande är en lätt underdrift – vem skulle inte vilja slå sig ner här?

Tyvärr var nästan alla skinn i denna första omgången redan tingade men vi har något enstaka skinn kvar ifall någon är intresserad. Annars är det fler på inkommande under vinter/vår nästa år så ha tålamod!

Nästan samtidigt som skinnen dök upp var vi och hämtade garnet som Ull i väst utanför Alingsås spunnit åt oss. Vi kan nu erbjuda både två- och tretrådigt garn i grått och mörkgrått för 100 kr/hg. Mer information kommer snart här på hemsidan.

Ullgarn

2 nyanser av grått, kanske kan bli ett par julklappsstrumpor?

Blått är flott, och nu är dessutom den klassiska kärleksfärgen förbrukad…

Vi har tyckt att de senast betäckta tackorna inte blivit lika bra märkta och eftersom det nu gått 15 dagar sedan Jonte fick på sig kritan hade vi ändå tänkt byta. Tackorna har nämligen ca 17 dagar mellan sina brunster och det kan ju vara bra att se om någon ”löper om” och blir betäckt igen. När vi tog av den röda kritan upptäckte vi att den var så gott som slut så det fanns en logisk förklaring till att tackorna var lite mindre rödmarkerade.

Men kärleken består...

Välanvänd!

För att få vara ifred från alla nyfikna tjejer tog vi ut Jonte på gången. Det dröjde inte många sekunder innan han väldigt otåligt markerade att han INTE ville vara ifrån sitt harem genom att slå intensivt med ena frambenet:

Trebent? Nja, bara för snabb för kameran!

Nu är det blå krita som gäller istället och den har redan kommit till användning. 23 tackor är noterade som betäckta (på bara 15 dagar!) och antagligen är det ju minst en till eftersom han trotsade våra försök att hålla honom instängd och tog sig ut till flickorna innan selen var på. Efter ca 30 dagar kan man börja dräktighetsundersöka – det ska bli spännande att se om det går att hitta några mini-ulltussar där inne!

14009 verkar vara lite intresserad av herrsällskap. Något privatliv har man dock tyvärr inte så allt dejtande blir genast offentligt. Ingen färgmarkering på rumpan än men imorgon är den sannolikt blå om hon följer mönstret.

Hej snygging, går du ofta hit eller?

 

 

Rött är kärlekens färg!

Vi hade tänkt att Jonte skulle få träffa sina damer med start i lördags. Innan dess stod han i en box mellan de båda grupperna och blev stundvis rätt så flitigt uppvaktad. Natten till fredagen blev frestelsen tydligen för stark för då hade han tagit sig över grinden. Ett par dagar hit eller dit  spelar ju inte så stor roll men vi hade ju velat att han hade haft sin sele på sig ifrån början.

Slut med diskretionen...

Många remmar att justera men nu sitter selen på plats!

Med hjälp av färgkritan på baggens bröst kan man lätt se vilka tackor som blivit betäckta. Det underlättar till viss del lammningsövervakningen när man har koll på vilka som bör lamma först.och det visar såklart  också när vi kan börja dräktighetsundersöka tackorna. Om man har en bagge som inte varit ”i tjänst” tidigare kan färgen även hjälpa en att klargöra att han verkligen betäcker.

Ursäkta den dåliga bildkvalitén....

Vissa kan inte neka till vad de ägnat sig åt…

Jonte tar sitt uppdrag på största allvar och cirkulerar så gott som ständigt bland sina beundrare för att se vilka som är mottagliga för hans inviter. Vid ett tillfälle försökte han ta en liten paus men det uppskattades inte!

Kom igen nu då!!

Kom igen nu då!!

På rosa moln!

Tack, verkligen! Vi, och inte minst de cancerdrabbade, vill verkligen tacka för alla bidrag till forskningen om bröstcancer!

Resultatet av ”vår” insamling blev 1420 kronor, eller totalt 2840 kronor när ulltussarna bidragit med sin del – visst känns det bra att kunna bidra till en bättre värld?

Alla passar i rosa!

Alla passar i rosa!