Minst ett par gånger om dagen kör de ett intervallpass, miniulltussarna. Morgonpasset brukar de klara av medan mammorna står uppradade för frukost 🙂
De längtar såklart efter att få komma ut, och i början på nästa vecka så ska de få det hoppas vi. Först måste lammen gå i stängselskola och lära sig att akta sig för ström. Håll tummarna för fortsatt solsken!
I dessa tider av sockerförbud så känns det nästan rebelliskt att ge lammen godis på regelbunden basis… Men så gör vi 🙂 Liksom sina mammor älskar lammen pellets och de får det dessutom i fri tillgång – tur att mammorna inte vet om det!
Hemgjord krubba, naturligtvis!
Lite delar av det gamla foderbordet samt en avsågad spann blev på en kvart till en krubba som lammen (än så länge) faktiskt inte varken välter eller springer i. De yngsta lammen får inte i sig så mycket men de är framme och smakar vid bara ett par dagars ålder. Det är faktiskt så att våmmen utvecklas bättre om den unga idisslaren får kraftfoder av något slag. Detta känns lite ologiskt för i naturen finns ju ”bara gräs” men genom att ge pellets tidigt så skapar man bättre foderomvandlare.
Lammen är givetvis nyfikna även på ensilaget. I år har vi ju våra nya ätfronter som verkligen haft effekt på problemen men lamm på foderbordet. För att de inte ska frestas att ta sig dit bara för att äta har de även en kombinerad leksak och foderhäck i sitt dagis:
Både sysselsättning och näring!
Genom att den hänger fritt kan de inte klättra på den och fastna med klövarna i nätet. Och så verkar det som att de tycker att det är roligt att stånga på den också!
Ett av lammen som envisats med att ligga på foderbordet verkade väldigt intresserad av saltstenen som låg där. För att minska dragningskraften till att ligga på fel ställe fick saltstenen flytta ut i lammdagiset istället, också den upphängd:
Svårfångad!
De är ju väldigt nyfikna de små ulltussarna. Om vädret stabiliseras lite så hoppas vi att de äldsta snart kan få komma ut på bete. Det verkar som om de är sugna, eller vad tycker ni att det ser ut som?
Hallååååå, ska ni öppna snart eller?
I lördags fick den regerande guldtackan 10029 se sig slagen och det med besked. ”Örontackan” 10106 nedkom med tre bagglamm som vägde inte mindre än 15,5 kg tillsammans. Alla otroligt pigga och de blir givetvis väl omskötta av duktiga mamman. Tyvärr har vi inte fått några rättvisande bilder på underverken men det kommer!
Ett annat inofficiellt rekord satte en av våra favorittackor 00007. Hon hade så mycket mjölk att lammen hade svårt att ”få tag” i det spända juvret. Vi mjölkade ur och mjölkade ur, det ville aldrig ta slut… När båda lammen matats proppmätta fick vi ändå en dryg halvliter att frysa in för eventuella framtida råmjölksbehov.
Rekord i lugn respektive oro sätter lammet 15061 och ungtackan 14008. 15061 var minst av alla hittills (2,9 kg när han föddes) men väldigt självständig. Oroliga mamman tar sitt uppdrag på största allvar och vill ha honom under ständig uppsikt, inte så lätt när den lilla sonen hellre leker med de andra lammen i dagiset!
Ullig version av hönsmamma gör sitt bästa för att hålla koll!
Bilden nedan är tagen på natten. Coola lammet tyckte att han kunde sova ensam i dagiset men mamsen tyckte att han var alldeles för långt bort! Hon tillbringar merparten av sin tid ståendes med huvudet genom grinden för att komma åtminstone några centimeter närmare när han väljer att ”sova hos kompisar”.
Varför så långt borta??
Under de lugnare delarna av en fårbondes år får man passa på att underhålla och förbättra stängsel, byggnader och inredning. Något som vi hade stora problem med förra året var lamm på foderbordet så ett av vinterns projekt har varit att förbättra foderbordets så kallade ätfronter.
En av gotlandsfårens egenskaper är att de är väldigt påhittiga och nyfikna. Särskilt de små lammen. Foderbordet verkade vara en perfekt utmaning och härlig plats att äta, sova och göra sina behov. Det sistnämnda gör ju att det är ett stort jobb att hålla god foderhygien. Men det är också väldigt tidskrävande att vid utfodringen lyfta ner 30 st lamm för att en halv minut senare ha 15 st tillbaka…
På vår studieresa till Gotland i somras spanade vi särskilt in den så kallade Smålandsgrinden som en del använde sig av. De bygger på snedställda ribbor med en rörlig ribba som gör öppningen smal. Fåret kan lätt peta undan denna med huvudet för att göra öppningen större. Det fina med Smålandsgrinden är att den är av trä och då inte skramlar som motsvarande konstruktioner av metall gör.
Då vi har lite speciella mått bestämde vi oss att tillverka snarare än att köpa. Ett första prov har ju tidigare kunnat ses här i bloggen.
Ett annat problem som vi ville åtgärda var att djupströbädden har växt så att foderbordet blivit för lågt. Därför tänkte vi passa på att höja upp den lite på enklast möjliga vis.
Palla upp!
Vanliga EU-pallar lades ut och på det skruvades helt enkelt en ny plywoodskiva. Lätt som en plätt.
Ny tallrik för ulltussarna
Sedan dags för att montera de nya ätfronterna. Ett par sektioner har vi haft på plats ett tag innan för att prova ut själva konstruktionen. Vi har ju inte haft någon ritning utan bara gått efter bilder och fått klura ut detaljerna efter hand.
Tada! – Smålandsgrindar på plats!
Det ska sägas att det har gått åt rätt många timmar att bygga dessa men då vår timpeng är låg/obefintlig och materialkostnaden ringa känns det helt klart värt att snickra själv. Ett par tusenlappar för drygt 30 ätplatser har det uppskattningsvis kostat oss. Sedan är det ju faktiskt så att det är en viss tillfredsställelse att ha gjort något själv.
Provätning – Rena och fina än så länge 🙂
Nu är vi spända på att se hur de fungerar i praktiken. De vuxna fåren har i alla fall fattat hur man tar sig in i till maten. Vi var väl egentligen inte så oroliga för det då får är väldigt kreativa i kampen att få tag i mat!
De ”riktiga” lammen eller påskliljorna? Nog för att ”tjuvlammen” är i allra högsta grad riktiga men nedräkningen gäller ju mer de ”planerade” mini-ulltussarna. Tackorna börjar förutom att bli vansinnigt runda om magen nu också få lite juver.
Tre veckor kvar?
”Örontackan” 10106 ställde upp sig perfekt för att avbilda magen, svårt att tro att hon har tre veckor till beräknad nedkomst men så är det enligt kalendern, vi får väl se… Det är flera som är beräknade tidigare, senast om en vecka borde det finnas nya lamm att klappa 🙂 Frågan är om påskliljorna hinner slå ut innan dess?
Före eller efter nästa lamning?
10004:s lamm är nu 2,5 vecka gamla och växer så det knakar. De har lärt sig att det döljer sig mycket gott i halmen och sorterar redan med stor precision ut de ut de gröna stråna från de gula.
På jakt efter gräs!
Vi har ju påbörjat tillvänjning till pellets för att kunna ge i synnerhet de smala tackorna och de som får tre lamm lite mer efter lamningen utan att det blir för stor omställning. 10004 får redan extra på kvällen och har snabbt lärt sig att komma till dörren för att få äta ifred på gången!
Det är faktiskt för en god sak som jag äter dessa godsaker!
Bra för henne (som slipper tappa så mycket hull) och bra för lammen (som får ännu mer mjölk). Och bra för att det blir lättare att fånga in ett lamm för klappning!
Gissa vem som kommer att bli boss bland bagglammen i sommar?
… det var i natt det! Tidigt i morse samlade vi in alla lammen och skilde ifrån de tio som vuxit bäst och var redo för slakt. För att lastningen skulle gå så lätt och stressfritt som möjligt har vi övat dem på momenten ”springa efter skramlande spann” och ”gå in i fålla” i flera dagar. I förrgår fick de tio utvalda sina extra öronbrickor isatta, de är till för att slakteriet ska veta om att vi tar tillbaka både köttet och skinnet.
Vissa lamm märks lite extra…
”Putte” som är med på bilden med öronen lite bakåt har varit en av de allra stångigaste och det kommer nog att kännas lite konstigt att inte behöva hålla sig undan från honom vid kvällens lammklappningsstund.
Övning ger färdighet och efter bara en liten stund stod alla lammen prydligt insamlade, uppdelade i två grupper.
Silverlockar i morgondis
Lastningen gick bra och efter en halvtimme var vi framme på Skara Lammslakteri. Där fick vi ett mycket bra bemötande och lammen lastades lugnt och fint av för att vänta i halmade boxar.
Det är verkligen med dubbla känslor som man skickar de lamm som man i en del fall sett födas och sedan klappat hela sommaren till slakt… Men det känns å andra sidan väldigt bra att kunna äta och leverera kött från djur som man vet har haft det bra varenda dag i hela sina liv!
Våra lamm har växt över förväntan i sommar vilket gör att vi redan nu kommer att slakta ett tiotal som vi säljer som köttlådor.
En låda väger runt 15 kg och innehåller köttet från ett helt lamm. De varierar lite i vikt så säg till vid beställningen om ni önskar en stor eller liten låda. Det går även att köpa en halv låda.
Då en låda innehåller ett helt lamm får man en stor variation av detaljer med allt från stekar och kotletter till revben och färs.
Pris:
Hel låda: 130 kr/kg
Halv låda: 150 kr/kg
Beräknad leverans är fredag 29 augusti.
Eftersom det är ganska få lamm och det är först till kvarn som gäller så vänta inte för länge med att meddela om ni vill ha en lammköttlåda!
Vi hoppas snart även kunna erbjuda charkprodukter så hör gärna av er om ni har några önskemål.
I lördags svängde vi ihop lite lammfärsspett, ett roligt alternativ till biffar eller köttbullar som passar fint i dessa grilltider. Spetten blev så mumsiga att jag tänkte dela med mig av receptet i vår receptsamling som är under uppbyggnad. Vi använde mynta som grund i kryddningen vilket ger lite medelhavskänsla och passar väldigt bra till lamm.
Du hittar receptet här:
Lammfärsspett
Idag tänkte jag tipsa om en bok; Tekla och fåren av Malin Lundqvist Gunnarsson. Malin är fårbonde och driver Långasjö lamm. Precis som oss har hon gotlandsfår och precis som oss ser hon det som en av uppgifterna som fårbonde att berätta för andra hur det är att driva en fårgård samt hur maten vi äter kommer till.
Tekla och fåren
I boken får vi följa Malins dotter Tekla och deras får under ett år. Pedagogiskt beskriver hon på ett lättförståeligt sätt allt från betäckning, klippning, lamning, stängsling till slutligen slakten. Dessutom gott om fina bilder att titta på.
Även om boken nog riktar sig till barn så passar den egentligen alla åldrar.
Boken kostar 150 kr + frakt och du kan beställa den på Långasjö lamms hemsida.
Sista lammen för i år
Sent igår var det dags för sista tackan att lamma. Hon har varit en riktig eftersläntare, flera veckor efter den näst sista. Igår vid halv elva på kvällen var det läge tyckte hon. Två bagglamm på 3,6 kg blev resultatet.
Summerar man lamningen så har det blivit 45 lamm på 23 tackor. Nästan exakt 2 lamm per tacka.
Det har varit en rolig tid, bitvis jobbig när det ploppade ut lamm till höger och vänster och det var lamningsboxar överallt. Men trots sena kvällar och störda nätter har det alltid varit värt det när man efteråt får bevittna små söta lamm på vingliga ben som trevar efter tackans spene.