Kategoriarkiv: Får

Sovmorgon? Nej, marknadsmorgon!

Medan resten av Sörby sov denna disiga morgon ägnade vi oss åt att fixa det sista inför dagens marknad i Skövde . Och istället för fredagsmys blev det igår kranstillverkning, prismärkning av de senast hemkomna skinnen plus tusen andra små detaljer .

På din dörr i juletid?

På din dörr i juletid?

Många småskaliga livsmedelsproducenter är på marknad varenda helg men vi har inte så mycket vana att luta oss mot . Vi tror att vi har fått med det mesta för det blev fullt i bilen:

Knappt att man själv får plats...

Knappt att man själv får plats…

Garn, skinn, korv, julpynt och mycket annat – nu känner vi oss redo!

 

Ordlekar av olika typ

Som vi beskrivit tidigare är ordet ”får” vanligt förekommande även när man inte menar våra ullbeklädda fyrbeningar. Roligt ibland, mindre praktiskt emellanåt.

Idag blir det dock en annan variant på ordlek.  Äntligen har  vi fått hem två nya sorters korv! Alltid lika svårt att bestämma vilken kryddning den ska ha och sedan kommer utmaningen att ge den ett namn. Korvarna är gjorda på samma recept med svart- vit- och rosépeppar. Det finns dels en ”vanlig” kallrökt korv att ha på smörgås eller på julbordet och dels en ölkorv.

Peppar, peppar (peppar)

Peppar, peppar (peppar)!

Den kallrökta korven finns i bitar på ca 300 gram för 80 kronor. Hållbarheten i kyl är tre månader. Givetvis är korven rökt över äkta spån!

När vi tog fram vår första ölkorv hade vi en namntävling och det vinnande namnet blev i hård kamp ”Holy Smoke” (för länge sedan slutsåld) men det fanns många andra bra namn. Nu har ett av de andra kommit till användning!

Sö(l)korv!

Sö(l)korv!

Har inte sölkorv en lite negativ klang? Jo, kanske det. Men ”söer” betyder tackor på västgötska och det är ju just vad korven (bland annat) är gjord på 🙂 Pepprig och smakrik men inte jättestark. Hållbarheten är ett helt år i kyl, men vi vågar lova att vi inte har kvar den mer än en bråkdel av den tiden!

Korven finns i butiken. Imorgon torsdag finns den att köpa i Tibro och på lördag i Skövde – välkomna!

Rött, gult, grönt!

Rött är färgen på Jabbas nya krita. Vi hoppas att den inte ska komma till användning utan att alla tackor nu är dräktiga och inte brunstar något mer. Alltför sena lamningar vill vi inte ha. Dels blir lamningsperioden utdragen och stora åldersskillnader gör att de små lammen får svårt att hävda sig mot de större.

Redo i onödan förhoppningsvis!

Redo i onödan förhoppningsvis!

Gult är färgen på halmen förstås. Näst efter lammen (som givetvis är det bästa med att ha får) så är det mysigaste att strö hos ulltussarna. De får ny halm ett par gånger i veckan och verkar alltid bli lika glada. Efter noggrann genomsökning och omfördelning av halmen bäddar de sedan ner sig och man blir nästan sugen på att göra detsamma!

Extra skönt att vila med "nya lakan"

Extra skönt att vila med ”nya lakan”

Grönt är färgen på grässtråna som kommer i högre eller lägre grad med halmen. I de flesta balar är det inte så mycket, men ändå tillräckligt för att sorterandet ska få halmen jämnt fördelad utan att vi behöver göra det. Nu sist när vi strödde var det MASSOR med gräs i och det gjorde att det fick bli en paus i fördelningen av halmen. Annars brukar vi lägga den i slarviga högar längs väggarna och så sköter ulltussarna resten. Den här gången var de dock så fokuserade på sin skatt att de var som fastvuxna i sin jakt på det gröna guldet:

Orubbliga!

Orubbliga!

Medan fåren letar mat laddar vi för julmarknad – kom gärna och hälsa på oss i Skövde nästa helg!

Premiär!

Hur ska det gå, blir husveterinären pappa i april? Fast vänta nu, är inte husveterinären en tjej? Jodå, men man kan ju bli pappa på olika sätt!

Ulltussarna har tyvärr inte följt den tidsplan vi hade räknat med, de borde ha börjat brunsta ordentligt för flera dagar sedan men det har varit oroväckande lugnt på den fronten. Igår vände det äntligen! Långbenta 15002 var tydligt märkt på ryggen och höll sig tätt intill Budvar hela kvällen. Man inseminerar med 12-18 timmars fördröjning från att baggen indikerat att tackan är brunstig för att kompensera för det mindre antalet spermier jämfört med naturlig betäckning. En liten ”inseminationsbox” fick ställas i ordning tidigt i morse:

Trångt, eller kanske mysigt?

Trångt, eller kanske mysigt?

Genom att ha sällskap där inne höll tackan sig lugn medan spermadosen gjordes klar. Det är många kritiska moment som måste göras väldigt noga – ta rätt strå, tina det i rätt temperatur och tid, snabbt ladda pistoletten (instrumentet som används för att få sperman dit den ska) och sedan utan dröjsmål utföra själva inseminationen. Att det är minusgrader just nu var inget vi hade räknat med och definitivt ingen fördel men vi hoppas att det inte påverkar alltför mycket.

Röda strån = Isak

Röda strån = Isak

Dyrbara droppar! Det ser så enkelt ut att seminera när man ser någon som är van göra det men med fumliga nybörjarhänder var det ganska nervöst… Det ser ut som att det blir ett par till under dagen så nu hoppas vi att rutinerna snart sitter och framför allt på extra fina minulltussar till våren!

Pappa på burk, men bara för vissa utvalda

Efter klippningen var det dags för baggarna att påbörja sin tjänstgöring. De tackor som har högst avelsvärden och visat sig fungera bra i övrigt kommer att få chansen att bli dräktiga med semin. Hos dem går teaserbaggen Budvar för att hjälpa oss att visa när de är brunstiga och sedan seminerar man ca 12 timmar senare. En vecka efter detta släpps de in till Jabba som får betäcka dem om de inte blivit dräktiga med insemination. Han var ganska motiverad för att komma igång med jobbet:

"Klättrar på väggarna"

”Klättrat på väggarna”

På insidan av grindarna ses tydliga spår av att han gärna ville komma ut och träffa tjejerna så fort de stallades in. Färgen kommer från en krita han har på bröstet som färgar av sig på tackans rygg vid betäckning.

Efter klippningen delades tackorna in i två grupper så att de tilltänkta semintackorna får gå för sig själv. Det har varit många överväganden bland de otroligt fina seminbaggarna men till slut föll valet på tre stycken vid namn Frej, Isak och Jakob. Dessa har sedan matchats mot tackorna för att maximera det genetiska utbytet.

Vi har en plan!

Vi har en plan!

Det är inte så vanligt med fårsemin i Sverige men nu satsas det mycket resurser på det vilket vi såklart är väldigt glada för. Nu hoppas vi att tackorna lydigt brunstar i helgen och givetvis också blir dräktiga. I stallet har vi inrett en ”seminhörna” med all utrustning:

Det behövs många pryttlar!

Det behövs många pryttlar!

Sperman förvaras i flytande kväve där det är stabilt väldigt låg temperatur. Man kan praktiskt taget lagra den hur länge som helst. Detta har visat sig värdefullt för att bevara genetiskt material. När man ska inseminera tinar man den i bestämd temperatur och tid, därför ingår en termos med tidtagare och termometer i utrustningen. Viktigast av allt sägs dock noggrannhet och tålamod vara…

Sommaren officiellt slut

I tisdags fick ulltussarna flytta inomhus. Det har funnits bete längre än vi vågat hoppas på och de är i oförskämt gott hull men med de allt kortare dagarna tar ut sin rätt. Efter den sedvanliga byggnationen av drivgång blev det pelletsmetoden för att få hem flocken. På ett väluppfostrat vis följde de alla snällt med.

Husbondens vy, längst där framme finns den skramlande spannen!

Husbondens vy, längst där framme finns den skramlande spannen!

Över den nyanlagda vallen gick det bitvis lite trögt, det var mycket frestelser där. Dessutom stod det vatten här och där, något som får inte gillar att trampa i. Men bara några minuter senare var vi så gott som framme:

Målgång!

Målgång!

Väl inne blev det förstås inspektion av halmen med utsortering av gröna strån samt provsmakning av ”årets skörd”:

Mums mums!

Mums mums!

Förra säsongen köpte vi lite för grovt ensilage och fick kassera massor. Får är ju extrema finsmakare, inte minst våra som kan protestera väldigt högljutt trots att det ser ut att finnas gott om foder kvar. Nu äter de ensilage från gården och verkar väldigt nöjda 🙂

Högt betyg!

Nästan inget alls var, högsta betyg!

Grabbarna Jabba och Budvar var redan på plats när tackorna kom in. Visa av erfarenhet i en bur snarare än en box…

Rymningssäker, förhoppningsvis!

Rymningssäker, förhoppningsvis!

Igår var det dags för klippning. De äldre tackorna höll sig med erfarenhetens rätt långt från dörren medan ungtackorna var väldigt nyfikna. Även de som redan var klippta försökte ta sig ut igen, men man kan ju bara klippa dem en gång per tillfälle…

Trångt när alla har ullen kvar

Trångt när alla har ullen kvar

Det är ganska tydlig skillnad ”före” respektive ”efter”, milt uttryckt:

Ingen risk att ta fel!

Ingen risk att ta fel!

Efter hand som ullen försvinner på allt fler får de ganska gott om plats i fållan. Ull är ju otroligt bra på att isolera och stöta av vatten. De hade varit inne i drygt ett dygn vid klippningen men var fortfarande våta i ”hårtopparna”. Inne vid kroppen var de snustorra och varma!

Med flinka drag bara faller ullen av

Med flinka drag bara faller den tjocka fantastiska ullen av

Som lekman kan man knappt förstå hur det kan se så lätt ut att klippa får. Vi kommer definitivt att fortsätta överlämna detta hårda arbete till ett proffs!

 

Snart dags för inflyttning!

Den milda torra hösten har varit fantastisk för betande djur. Gräset har fortsatt att växa men vi har noterat att ulltussarna lagt till höstlöv i sin diet. Bara vissa höstlöv dock, det är verkligen ett noggrant sorterande!

Just det DÄR ska jag ha, fast alla ser likadana ut! (För en människa...)

Just det DÄR ska jag ha, fast alla ser likadana ut! (För en människa…)

Dagarna blir ju trots allt kortare så snart är det ändå dags för fåren att komma in. Först blev det såklart storstädning! Som vanligt använde vi oss av snäll granne-metoden:

Lånad lastare

Lånad lastare

Lånad dumper (men faktiskt egen traktor)

Lånad dumper (men faktiskt egen traktor)

Hyrd bobcat (av son till grannen)

Hyrd bobcat (av son till grannen)

Bädden hade vuxit rejält men med maskinell hjälp gick det ganska smidigt ändå.

Bara det sista kvar!

Bara det sista kvar!

Efter utgödsling blev det tvättning och sänkning av foderbordet. Vi har ju höjt det ett par gånger i vinter eftersom bädden växer efter hand.

Det känns nästan overkligt hur lågt det blir nu!

Det känns nästan overkligt hur lågt det blir nu!

I helgen kom ätfronterna på plats så nu är det bara att rulla ut en halmbal och öppna dörren för de små grå. Det är ju nästan skönt att få in dem, liksom att betessläpp är fantastiskt att se. Var sak har sin tid 😊

Lövsortering på högsta nivå!

Lövsortering på högsta nivå!

Fint att de kan både trivas ute och ta vara på det vi inte själva kan utnyttja. Det måste väl vara en superkraft, att kunna göra protein av gräs?

 

Det är enkelt!

Den moderna människans val präglas av olika val. Välja elbolag, skola till barnen, pensionssparande och tusen andra saker. Som att det inte vore nog måste man dessutom välja vad man sa äta. Som tur är så är det faktiskt lite enklare 🙂

Man har tyvärr ingen garanti för att alla djur lever ett optimalt liv ens i Sverige, men det man kan vara helt säker på är att genom att välja svenskt kött ökar du din egen och andras chans att överleva cancerbehandling, infektionssjukdomar och komplicerade kirurgiska ingrepp. När Fleming uppfann penicillinet så var det magiskt, nu håller vi på att slarva bort det…

(BIld från the WWII Museum)

Helt enkelt ett mirakel vid sårinfektioner! (BIld från the National WWII Museum)

Idag vet vi att det ges mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor, globalt sett. Så ser det inte ut i Sverige. Därför är valet enkelt. Medan övriga val som nämndes ovan kan vara svåra, så är valet av kött (och mjölkprodukter) enkelt – väljer du dem med svenskt ursprung så har du bidragit till en bättre framtid!

Det låter galet, men det är faktiskt sant (Land Lantbruk, 21 oktober 2016)

Det låter galet, men det är faktiskt sant (Land Lantbruk, 21 oktober 2016)

Att man sedan bidrar till öppna landskap och arbetstillfällen i Sverige, det är en annan historia. Definitivt inte oviktig, men antibiotikaresistensen är LIVSVIKTIG, bokstavligt talat.

Vem vill ha antibiotika? Inte vi, vill vill ha PELLETS!

Vem vill ha antibiotika? Inte vi, vill vill ha PELLETS!

Ständigt hoppfulla är de, ulltussarna 🙂 Än så länge finns det gräs kvar så de går ute och verkar trivas med det. Trots regn och rusk fryser de aldrig och bli aldrig blöta längst in mot huden. Ull är ett fantastiskt material!

Tonårspojkar på sitt första jobb

Och vilket jobb sen! En hel flock snygga tjejer att flörta med 🙂 Först fick baggarna mingla med tackorna inne i fållan. För helt optimal effekt ska de helst gå ganska trångt under två dygn men det hade krävt att vi stallade in djuren vilket känns lite tidigt.

mmmmmmmmmm

Här trivs jag bra, hälsar Jabba

Eftersom teaserbaggen Budvar inte helt säkert är steril än fick han förutom färgkrita ikläda sig förkläde innan uppvaktningen kunde påbörjas.

"Går du ofta hit eller"?

”Går du ofta hit eller”?

Förklädet gör förstås att Budvar inte kan betäcka ”på riktigt”. Mest sannolikt är tackorna ändå inte så mottagliga för inviter riktigt än. Eventuella undantag från detta kommer att avslöjas av kritfärg på ryggen, ingen diskretion i den här formen av dejting… Genom att först hålla tackorna helt utan baggkontakt minst en månad och sedan låta dem umgås ett par dagar lite före ordinarie brunstsäsong kan man synkronisera dem och det kommer förhoppningsvis att underlätta brunstpassningen väldigt mycket när vi ska seminera senare i höst.

Vad djuren säger till varandra kan vi bara ana oss till, men nog verkar 00033 nedan vara lite intresserad av dejtande? Som ni kanske ser på bilden ”flemar” Budvar, ett sätt att bättre uppfatta dofter.

Flickorna är inte heller så blyga!

Flickorna är inte heller så blyga!

Nu håller vi tummarna för att tackorna har läst samma bok som vi och brunstar punktligt med början om 17 dagar – fortsättning följer!

Åh nej…

Det är fantastiskt med djur, inte minst får! Vi tycker förstås att alla är fina, men några har en särskild plats i hjärtat. Dit hör till exempel ”Femman” som våra trogna följare träffat på i många inlägg. Otroligt kelen och social 🙂 Hon förlorade sitt lamm nästan direkt efter att det fötts förra året men fick vara kvar ändå och fick två pigga små lamm i år. Häromdagen upptäckte vi att hon fått juverinflammation! Hon är inte det minsta dålig och verkar inte ha ont, men inflammationen förstör juverdelen så att den inte producerar mjölk något mer. Det mest förnuftiga vore nog att Femman fick lämna oss men vi överväger att behålla henne som maskot.

INGEN uppskattar klappande lika mycket som Femman!

INGEN uppskattar klappande lika mycket som Femman!

Idag kontrollerades alla övriga juver noga inför betäckningen och tyvärr hittades en till med juverinflammation. Femmans mamma 10008 faktiskt. En sån där tacka som verkligen kommer att lämna ett tomrum efter sig när hon försvinner.

Knöligt juver och äcklig mjölk, blä

Knöligt juver och äcklig mjölk, blä

Tackor som får akut juverinflammation kan bli riktigt sjuka och det är inte ovanligt att de till och med dör. Den typ som våra tackor nu fått är mer kronisk och påverkar dem inte särskilt mycket. Det gör det extra svårt att ta de där drastiska besluten… 10008 är definitivt inte den snyggaste tackan på gården men hon är liksom så rejäl och självklar på något vis. Såpass rejäl att klipparen (som träffat och klippt hundratusentals får) trots sin erfarna blick flera gånger misstagit henne för en bagge 🙂 Hon är snäll men bestämd och den naturliga ledaren för de andra.

Lite åt det maskulina hållet? Eller bara "kraftig benstomme"?

Lite åt det maskulina hållet? Eller bara ”kraftig benstomme”?

Hjärta eller hjärna – hur ska man ta såna här beslut?