Under tiden som förra inlägget skrevs började tackan 00040 visa tecken på att lamma och samma kväll kunde vi konstatera att våren (första lammet) anlänt.

Se där, bara några sekunder gammal!

Fortfarande alldeles alldeles nyfödd, bara minuten senare än bilden ovanför

Om vi har möjlighet ger vi alltid lite råmjölk med flaska. Just den här tackan hade dessutom så mycket mjölk och svullna spenar att det var svårt att få tag om dem så det behövdes lite urmjölkning för att lammet lättare skulle ”få tag”.

Med noggranna omsorger från mamma var lilla 16002 (som hon ska heta) snart alldeles renslickad:

Naturen är fantastisk!

Hon var en bestämd dam, det lilla lammet. Snabbt på benen som lamm brukar vara men skulle helst klara på egen klöv att hitta till juvret. När man försökte hjälpa henne spjärnade hon envist emot på ett riktigt ”kan själv”-sätt… Till slut insåg hon dock att det faktiskt inte är valbart var man ska dia, det ÄR vid bakbenen och inte vid frambenen!

Morgon efter såg det ut såhär, helt utan hjälp:

En härlig syn!

Nu är det ungefär en vecka till nästa troliga lamning – det ÄR vår trots snöfall utanför fönstret just nu!

Nja, inte direkt. Igår var årets hittills kallaste dag med 18 minusgrader. Från husveterinärens arbetsplats såg det ut såhär:

Vackert!

Men oj, vad kallt att jobba ute…

Hur går det ihop med att vi lovade ju vårkänslor för bara någon vecka sedan? I någon mån fick vi faktiskt rätt. Igår kväll syntes det på 10037 att hon började förbereda sig för lamning. Hon gick runt och ”bäddade”, reste och lade sig men det hände liksom inget mer. Hon har lammat fem gånger innan så det saknas inte rutin. Efter någon timme fick husveterinären skala av sig ett par lager kläder och känna efter. Två nosar och tre framben, inte konstigt att det blev trängsel i utgången. Efter lite omorganisering kunde två lamm dras ut, först ett stort (5 kg) och sedan ett jättestort (6,7 kg)! Duktiga mamman gjorde så gott hon kunde för att slicka dem torra men det är ett otacksamt uppdrag i sådan kyla.

Alldeles färska!

På med kläder igen och snabbt som ögat mjölka ur för att snabbt kunna ge mjölk (energi!) till lammen. Med stort begär drack de glupskt vid blott ca 5 minuters ålder:

Mamma håller också lite koll

För att skydda lite mot kylan byggde vi en ”koja” genom att lägga en skiva över grindarna och täta med halm och filtar så att lammen skulle få det lite mer ombonat. Det har idag kompletterats med värmelampa.

Faktiskt flera graders skillnad jämfört med utanför kojan!

Det minsta av lammen (som kom först) verkade lite mer fruset och inte riktigt lika stadigt på benen. Tack vare kameran kunde man dock utan att lämna sängvärmen se att hon var uppe och diade flera gånger under natten.

02.38, med huvudet fortfarande på kudden, skönt att se!

Idag har lammen varit som lamm är, otroligt framåt och ständigt hungriga. Bagglammet (med vitt på nos och panna) är väldigt ”pratigt” och påkallar ständigt mammas uppmärksamhet. Han ser redan ut att vara ett par veckor gammal med sina kraftiga ben!

Stor och stark, om än lite suddig!

Efter en kanske lite svagare start så är tacklammet nu också väldigt piggt och tar för sig, även om brorsan inte är så hänsynsfull alltid:

Trängsel även vid mjölkbaren

När man sedan har ätit (och ätit och ätit) är det skönt att ta igen sig lite 🙂

Fullt fokus på den som hamnade utanför bilden, en riktig supermamma är hon!