Under tiden som förra inlägget skrevs började tackan 00040 visa tecken på att lamma och samma kväll kunde vi konstatera att våren (första lammet) anlänt.

Se där, bara några sekunder gammal!

Fortfarande alldeles alldeles nyfödd, bara minuten senare än bilden ovanför

Om vi har möjlighet ger vi alltid lite råmjölk med flaska. Just den här tackan hade dessutom så mycket mjölk och svullna spenar att det var svårt att få tag om dem så det behövdes lite urmjölkning för att lammet lättare skulle ”få tag”.

Med noggranna omsorger från mamma var lilla 16002 (som hon ska heta) snart alldeles renslickad:

Naturen är fantastisk!

Hon var en bestämd dam, det lilla lammet. Snabbt på benen som lamm brukar vara men skulle helst klara på egen klöv att hitta till juvret. När man försökte hjälpa henne spjärnade hon envist emot på ett riktigt ”kan själv”-sätt… Till slut insåg hon dock att det faktiskt inte är valbart var man ska dia, det ÄR vid bakbenen och inte vid frambenen!

Morgon efter såg det ut såhär, helt utan hjälp:

En härlig syn!

Nu är det ungefär en vecka till nästa troliga lamning – det ÄR vår trots snöfall utanför fönstret just nu!