I lördags fick den regerande guldtackan 10029 se sig slagen och det med besked. ”Örontackan” 10106 nedkom med tre bagglamm som vägde inte mindre än 15,5 kg tillsammans. Alla otroligt pigga och de blir givetvis väl omskötta av duktiga mamman. Tyvärr har vi inte fått några rättvisande bilder på underverken men det kommer!

Ett annat inofficiellt rekord satte en av våra favorittackor 00007. Hon hade så mycket mjölk att lammen hade svårt att ”få tag” i det spända juvret. Vi mjölkade ur och mjölkade ur, det ville aldrig ta slut… När båda lammen matats proppmätta fick vi ändå en dryg halvliter att frysa in för eventuella framtida råmjölksbehov.

Rekord i lugn respektive oro sätter lammet 15061 och ungtackan 14008. 15061 var minst av alla hittills (2,9 kg när han föddes) men väldigt självständig. Oroliga mamman tar sitt uppdrag på största allvar och vill ha honom under ständig uppsikt, inte så lätt när den lilla sonen hellre leker med de andra lammen i dagiset!

Ullig version av hönsmamma gör sitt bästa för att hålla koll!

Bilden nedan är tagen på natten. Coola lammet tyckte att han kunde sova ensam i dagiset men mamsen tyckte att han var alldeles för långt bort! Hon tillbringar merparten av sin tid ståendes med huvudet genom grinden för att komma åtminstone några centimeter närmare när han väljer att ”sova hos kompisar”.

Varför så långt borta??

De ”riktiga” lammen eller påskliljorna? Nog för att ”tjuvlammen” är i allra högsta grad riktiga men nedräkningen gäller ju mer de ”planerade” mini-ulltussarna. Tackorna börjar förutom att bli vansinnigt runda om magen nu också få lite juver.

Tre veckor kvar?

”Örontackan” 10106 ställde upp sig perfekt för att avbilda magen, svårt att tro att hon har tre veckor till beräknad nedkomst men så är det enligt kalendern, vi får väl se… Det är flera som är beräknade tidigare, senast om en vecka borde det finnas nya lamm att klappa 🙂 Frågan är om påskliljorna hinner slå ut innan dess?

Före eller efter nästa lamning?

10004:s lamm är nu 2,5 vecka gamla och växer så det knakar. De har lärt sig att det döljer sig mycket gott i halmen och sorterar redan med stor precision ut de ut de gröna stråna från de gula.

På jakt efter gräs!

Vi har ju påbörjat tillvänjning till pellets för att kunna ge i synnerhet de smala tackorna och de som får tre lamm lite mer efter lamningen utan att det blir för stor omställning. 10004 får redan extra på kvällen och har snabbt lärt sig att komma till dörren för att få äta ifred på gången!

Det är faktiskt för en god sak som jag äter dessa godsaker!

Bra för henne (som slipper tappa så mycket hull) och bra för lammen (som får ännu mer mjölk). Och bra för att det blir lättare att fånga in ett lamm för klappning!

Gissa vem som kommer att bli boss bland bagglammen i sommar?

Sista lammen för i år

Sent igår var det dags för sista tackan att lamma. Hon har varit en riktig eftersläntare, flera veckor efter den näst sista. Igår vid halv elva på kvällen var det läge tyckte hon. Två bagglamm på 3,6 kg blev resultatet.

Summerar man lamningen så har det blivit 45 lamm på 23 tackor. Nästan exakt 2 lamm per tacka.

Det har varit en rolig tid, bitvis jobbig när det ploppade ut lamm till höger och vänster och det var lamningsboxar överallt. Men trots sena kvällar och störda nätter har det alltid varit värt det när man efteråt får bevittna små söta lamm på vingliga ben som trevar efter tackans spene.

Idag var det verkligen en riktig baby boom 🙂 Hyggligt av tackorna att förlägga denna på en söndag när vi var hemma och kunde titta till dem  ofta.  Det var lugnt klockan fyra i morse när vi , fortfarande bekvämt under täcket, inspekterade via kameran men när vi vaknade vid halv åtta hade det första lammet fötts. Sedan rullade det på och under dagen har det fötts hela nio lamm. Det är tre tackor som fått tre lamm vardera. Mest spännande var det att se hur många den så kallade Supertjockisen (10029) skulle nedkomma med – hon har varit enormt tjock! Tyvärr var ett av hennes välväxta lamm dödfött, eller åtminstone dött när vi hittade det. (Man kan se om lammet levde när det kom ut genom att lägga det i vatten. Om  det någonsin hade tagit ett andetag så skulle det ha flutit, annars inte.)

Det första av hennes lamm var även det första vi såg komma till världen förutom dem som fått assistans på grund av felläge. Lamningar är lite som med ketchup  – det verkar som att det kommer, sen kommer ingenting, sen kommer ingenting och så plötsligt så kommer det ett helt lamm på en gång! 

Huvudet syns…

… och här kommer resten!

Mamma – omsorger

Så fort lammet landat i halmen så vänder sig tackan om och sätter igång att slicka det torrt, hela tiden med karakteristiska bräkanden som lammet svarar på. Man kan undra vad de säger till varandra? Det tar inte många minuter innan lammet lyfter på huvudet och börjar försöka komma upp.

Här någonstans var det visst…

Hur kan de veta? Omöjligt att inte fascineras av att de så snabbt dels är på benen trots att de måste forcera  en massa trasslig halm och dels att de vet direkt vart de ska.

De förstfödda lammen har fått flytta ihop tillsammans med sina mammor i en gemensam box. Innan flytten fick de sina öronbrickor och en ny dos selen förutom den som de fick i mammas mage.

Öronbrickor med lamm

Öronbrickorna finns ju bara i vuxenstorlek så de ser just nu rätt överdimensionerade ut men med tanke på hur snabbt lammen växer så kommer öronen nog snart i kapp!

Det ser ut att bli ytterligare tillökning i natt eller åtminstone imorgon, bara att sätta klockan på 03.00 som vanligt. Skönt för både oss och ulltussarna att kunna övervaka på distans!