Hur vet man att det är vår?

Är det snödropparna? De allt längre kvällarna? Kanske att vinden blir lite mildare? Att gatorna sopas rena från vinterns grus?

Visst, alla dessa är väl inte ointressanta – men viktigaste vårtecknet av alla måste väl ändå vara att lamningen är igång!

Under söndagen började en av gammeltackorna (10004) som lammat problemfritt flera gånger innan att gå undan och se ut som att något var på gång. Hon stängdes in i egen box och vi trodde att det skulle gå rätt snabbt men inget hände. Jourhavande veterinär var strängt upptagen med andras djur men kom hem en sväng på kvällen för att bland annat undersöka hur långt förloppet kommit. Då var tackan inte öppen och inga lamm kunde kännas. Efter en lång utflykt med riktigt klurig förlossning (ledtråd: fem klövar och två huvuden inuti en kossa, allt ville ut samtidigt) kom så husveterinären hem 03.30 och gjorde en ny undersökning. Och nu så gick det minsann att hitta ett litet lammben därinne! Lammet låg med s k hasspetsbjudning; baklänges med bakklövarna in under magen. I denna position kan  lammet inte födas fram och det blir heller ingen riktigt vidgning av förlossningsvägarna. Det gick ganska lätt att utöka utrymmet med lite handkraft och sedan kunde lammet (en liten tacka med vita bakben och symmetrisk vit ”mask” i ansiktet) läggas rätt och dras ut. Först var hon ganska medtagen men efter lite rensing av luftvägarna och mamma-omsorger piggnade hon snabbt till. Ytterligare två levande lamm kunde plockas ut, ett nästan helsvart och ett med lite vita tecken på huvudet.

IMGP1820

För att vara säkra på att de fick i sig råmjölk stannade vi och hjälpte alla lammen att hitta spenarna. Den helsvarta verkar helt klart starkast och äter mest från juvret. Det är häftigt att se att bara ett kort tag efter att de kommit ut så går de och letar som målsökande missiler efter en spene!

IMGP1813

Det är livsviktigt för lammen att de snabbt får i sig av tackans råmjölk eftersom de inte tar upp några antikroppar från tackan i fosterstadiet, de föds alltså i princip helt utan immunförsvar. Råmjölken är också extra näringsrik. Duktiga tackan hade massor med mjölk men var också så upptagen med att slicka alla lammen ungefär samtidigt att hon hade svårt att stå stilla och låta dem dia. När alla hade druckit ordentligt i två omgångar vardera vågade vi gå och lägga oss.

Idag diar de utan minsta assistans och vinglar omkring i boxen på sina långa rangliga ben. Fast mest sover de såklart, de är ju trots allt nyfödda. Och hela tiden gör de det som lamm gör allra bäst – är vansinnigt söta ♥