”Tala med djur”

Hur vet man vad ett djur menar eller vill säga? Ibland är det svårt att tolka men ibland väldigt lätt. Idag till exempel. När ulltussarna såg att det var aktivitet i fållan intill där de gick och där det var ganska lite kvar att äta så sa de ”GE OSS MER BETE!!!”. Det vågar vi säga utan att på något sätt vara utbildade i djurkommunikation 🙂

Eller säger de kanske ”ÖPPNA GRINDEN!”?

Vi hade tänkt spara hälften av vallen som såddes in ifjol till att skördas som ensilage men eftersom solen verkar gå på lågvarv i år och det faktiskt trots det också är ganska torrt igen  växer gräset rätt sakta så nu fick det bli bete på en del av detta område. För att kunna gränsa av det blev det till att röja en ”gata” att sätta elnätet i:

”Äntligen” fick nöjsågen komma till användning igen

Vi mätte först med hundmetoden och såg att det verkligen var väldigt långt, gräset:

Chokladhund nästan osynlig!

När nätet var på plats var det dags att öppna grinden. I ett huj rusade de över till mossen där de gått innan och verkade först nöja sig med det, de visste ju inte att det nu även fanns en ”djungel” av gräs lite längre bort…

Nytt bete, alla mular i marken

Lydiga som de är, våra får, kommer de oftast på inkallning och så även idag. Vi tänkte hjälpa dem på traven att hitta till ”djungeln”. Och visst lydde de:

Full galopp!

Lite skeptiska var de först, det brukar ju vara ett nät med ström i där gräset tar (tog) slut… 14002 var den som först vågade passera den gamla gränsen och då följde snart de andra efter.

Modigast!

Betet ska idealiskt vara ca 10 cm högt. Om det är så högt att lammen inte syns, då vet man definitivt att det är förvuxet! De behövde inte ens böja ner huvudet för att beta 🙂

Bekväm ”arbetsställning”

Även om de små grå knappt syntes så såg de tydligen ganska bra för klappsugna 14008 plöjde raskt fram genom djungeln för en kelstund:

Även i långt gräs kan korta ben förflytta sig snabbt

Nu har det regnat en del och vi hoppas på sol och stabilt väder så att betet växer och vallen kan skördas. Fint semesterväder vore ju inte heller så dumt, men fodret är viktigare!

Vågade lamm

Andra vägningen för året är i hamn. Det gick bra och lammen var väldigt duktiga på att självmant gå in i ”startfållan”. Men först fick vi ju samla ihop dem och de var genast med på noterna 🙂

Var det någon som sa pellets?

Med pelletsmetoden ser det strax ut såhär, 264 klövar har traskat in i fållan.

Först av allt var det kalibrering av vågen:

Och detta lammet var det ALLRA snällaste!

Lammen som redan var vägda tyckte tydligen att det var såpass trivsamt att de ville göra det igen. Eller kanske bara manipulera konkurrenternas resultat? De var hur som helst väldigt närgångna:

Många som ”stjälper till” i husbondens arbete…

… risk för falskt hög vikt när någon trycker på vågburen!

Snittvikten blev 29,8 kg och den dagliga tillväxten 291 gram. Bäst i klassen blev återigen 17008 som vägde hela 39 kg!

Under tiden vi väger sorterar vi ifrån tackorna och låter dem passera vid sidan av, de ryms inte i vågen. En av dem hittade en skatt!

En spann är alltid intressant, helt oavsett var den är placerad!

Strax efter att bilden togs stod hon helt uppe på muren och lyckades sånär peta ner (den förvisso tomma) spannen 🙂 Om pellets är det bästa de vuxna vet, så är mamma-mat fortfarande lammens favorit:

Ser nästan obekvämt ut för både mor och barn…

Gräs ur olika vinklar – och en ursäkt för ett tekniskt missöde…

Vi börjar med det tekniska missödet: Av oklar anledning kom det aldrig ut någon midsommarhälsning här på hemsidan, men vi hoppas att ni alla HADE en fin midsommar. Fåren firade såklart med krans 🙂

När man är ett får gäller det att se upp så att man själv, eller någon annan, knaprar i sig blomsterkransen!

Gräset då! Det växer bra i regnet och vi hoppas på att snart ta andraskörd. På ”kobetet” som är vår allra mest produktiva fålla trivs ulltussarna som bäst. Men är det mycket eller lite gräs egentligen?

Ser rikligt ut, eller hur?

På bilden ovan ser det ut som att det finns massor att äta. Tittar man lite närmare så ser det helt annorlunda ut:

Nästan inget gräs alls ju…

Man måste komma ihåg att får bara äter det allra finaste. De långa stråna till höger i bild finns alltså inte i deras värld. Ska man uppnå hög tillväxt på bete så gäller det att betet är lättillgängligt för djuren. När det börjar bli en stor andel grovt och förvuxet gräs får de lägga onödigt mycket tid på att leta fram de näringsrika späda stråna.

Närkamp!

Notera hur alla betar med nosen riktigt nära marken, det är här det bästa finns. En ko eller häst hade tuggat i sig detta bete ”uppifrån” istället, de har ett helt annat ätbeteende. På filmen kan man se hur noga fåren betar och ser till att utvinna så mycket som möjligt av det lilla som finns:

Var det någon som sa att får var dumma?

Årsdebut!

Så var årets första vägning av lammen avklarad. Vi samlade in dem och deras mammor i en fålla med hjälp av pelletstricket.

Tålmodig väntan på att husbonden gör i ordning vågen.

Några av lammen var lite skeptiska men de allra flesta gick lugnt och fint in i den lilla ”buren”. Lite lockbete  på golvet kan ha hjälpt 🙂

Schysst ställe det här!

Husbonden sköter våg och protokollför medan husveterinären ser till att lammen fyller på framåt. I det sistnämnda ingår att sortera undan nyfikna tackor som också gärna vill väga sig. Inte så karakteristiskt för tjejer, kanske blir det annorlunda när man får godis på vågen?!

Liten ”startfålla” innan vågen som en sluss för att inte mammorna ska tränga sig in.Ulltussarna tog det hela med ro. Ett av lammen ville ha lite bättre utsikt och löste det på ett kreativt vis…

Kommit upp sig lite!

I genomsnitt hade lammen vuxit 293 gram per dag. Inte dåligt med så mycket trillingar! Bäst i klassen blev 17008 som lagt på sig 352 gran per dag sedan hon föddes i början av april. På i princip bara mjölk och gräs – att vara lamm är att ha superkrafter!

Nya smaker i butiken!

Vid sidan av våra grillkorvar har vi nu också KonjaksMÄÄdvurst och Konjakspinne att erbjuda.

Ny favorit på smörgåsen?

Ett lätt beroendeframkallande alternativ till ”vanlig” ölkorv som sällskap vid grillen eller i små bitar vid minglet är den här:

Tydlig röksmak och svår att låta bli när man väl börjat!

Välkomna till oss 😊

 

Gräs gräs gräs!

Slutet gott, allting gott. Det instabila vädret var ett stressmoment, men i tisdags pressades gräset och nu har vi 21 balar förhoppningsvis jättefint foder att ge under högdräktighet och lamning nästa år. En lite mindre, men fortfarande stor, traktor blev det den här gången:

Och snabbt går det! Alla klara på 1,5 timme.

Igår samlade vi ihop dem och stängde av dem från nyfikna klövar och mular. Prydligt och betryggande att ha nästan halva vinterbehovet säkrat!

Drygt halva förstaskörden, såhär mycket har vi aldrig fått!

Bra att vallen vuxit såpass bra, men dessvärre har även gräset under staketen gjort det. Nationaldagen firades därför av husveterinären tillsammans med röjsågen. Det bästa med det arbetet är att duscha efteråt!

Svettigt och med små små gräsfragment överallt… Men nöjd!

Efter röjning orkar strömmen med lite bättre. Vi brukar inte ha problem med rymmande djur men det är viktigt att de aldrig lär sig att staketen är strömlösa, då skulle de kunna bli helt omöjliga att stänga in.

Så ska det se ut!

När balarna samlats ihop och staketen röjts fick fåren komma upp på vallen för att efterbeta mistor och kanter. Ett uppdrag de åtog sig med nöje!

Jordfast sten storlek XL blev en populär ”ö” av massor med lyxgräs!

Den steniga marken gör sig påmind även vid vallskörd. Små ”lösa” stenar klarar maskinerna hyfsat men de jordfasta och stora kan göra rejäl skada och är därför markerade med stolpar eller flaggor – de syns naturligtvis inte i det höga gräset.

Efter avbetning, fåren lämnar det grova gräset

På bilden ovan skymtar stenen till vänster om stolpen. Allt det späda gräset och klövern har tagits omhand av ulltussarna, jämför med den första bilden!

Längs med staketen blir det också lite kvarlämnat gräs och även här gör de små grå ett bra jobb:

Inget ska gå till spillo!

En aning spill får man räkna med, fast lammen skulle nog kalla det för ”årets skörd” som de nu redan fått provsmaka:

Verkar ha fått godkänt, bådar gott inför stallsäsongen!

Enligt bondepraktikan ska det nu regna i 40 dagar , vi får se om det stämmer?!

Om vi bodde i USA…

… så skulle vi nog vilja stämma SMHI och yr.no. Vad nu det skulle tjäna till?! Fortsatt noggrann koll på prognoserna gav vid handen att det skulle komma lite regn idag söndag (som mest sades 3-4 mm) och sedan uppehåll måndag och tisdag. Beslut om att chansa och snälla maskinstationen ryckte ut med vidunderekipaget för att slå (västgötska) eller om man så vill hugga (skånska) gräset på förmiddagen.

Lite lätt överdimensionerat för våra marker…

Strax efter att allt gräs låg i prydliga strängar så kom regnet. Först tyckte vi att det var som förväntat, det var ju sagt att det fanns risk för några millimeter. Men utan att ha någon regnmätare så vågar vi nu säga att båda prognoserna visade rejält fel 🙁

Torkar dåligt för tillfället, men det är åtminstone rejäl skörd!

Djuren är också missnöjda (och då har de inte ens sett prognosen!) och klagar högljutt. Ett av lammen hittade sig en liten koja att ta skydd i:

Torrt i skydd av buskar och träd

För själva foderkvaliteten är det inte katastrof att det regnar på gräset när det inte har hunnit börja torka, men vi hoppas nu att det ska klarna upp så att det kan pressas på tisdag utan att vara alltför blött. Såna här dagar är livet på landet som sämst. Då får man tänka på att det finns mycket som man absolut inte skulle vilja vara utan:

Det är SÅ värt det!

Äntligen regn! Eller?

Ja, hur vill man ha det egentligen? Härligt med grillväder och sol, samtidigt som det behövs regn för att gräs och annat ska växa. Extra prekärt med vädret nu när det är dags för första grässkörden. Tänkt idag onsdag egentligen, men så flyttade SMHI regnet och nu är nästa plan imorgon.

På mobilens startskärm nu…

Det är lätt att bli en aning besatt av vädret, samtidigt som man givetvis inte kan påverka det minst a- det blir ju som det blir. Blir det bara tillräckligt uppehåll så tror vi på en hyfsad vallskörd. Det är nästan ”hundhögt” nu 🙂

Man kan mäta på olika sätt, detta är vårt!

Betet där fåren går återhämtar sig förstås avsevärt bättre när det kommer regn och nu är vi inte lika oroliga över deras tillgång till näring. Den nya insådden artar sig fint. havren har verkligen satt fart efter regnet:

 Är det trots, eller tack vare stenen?

Själv vallfröblandningen är sådd några dagar senare och inte förrän igår kunde man se att den kommit upp. Men nu så!

Det är det här som ska bli får-mat

Havre sår man in för att skydda vallen medan den etablerar sig. I år ska vi prova att beta ner det i sommar istället för att skörda det som helsäd tänkte vi. Ett ganska näringsrikt och parasitfritt bete blir det och billigare att låta djuren skörda det själva.

Mer i butiken!

Korven har nu fått sällskap av rökt kött. ”Lagom” stora bitar på 100 – 200 gram. Gott på smörgås, i en paj eller bara som det är i tunna skivor till en kall öl innan maten.

Passar inte bara på julbordet!

Lång hållbarhet, men det brukar inte vara relevant eftersom det oftast går åt fort 🙂

Välkomna imorgon kl 10-16!

Både planerad och oplanerad adressändring

Baggarna har ju i sällskap av två tackor gått i en för året ny hage hos grannen Inga. Gräset har varit trögt med att komma igång och för att det ska få vila lite från ständig avgnagning får den den här lilla gruppen nu gå på festplatsen några dagar. Istället för att leda dem fick de åka transport den korta biten. De gick alla självmant in men blev nog lite konfunderade när lämmen fälldes upp, då blev de ju instängda!?

Jaha, var det inte roligare än så…?

Damerna har ju gått på festplatsen innan men för herrarna var det premiär. Massor med gräs och nya områden att spana in, de såg ut att trivas!

Mycket bättre mattillgång än på förra stället!

Senare på kvällen fick även 10037 flytta till festplatsen. Hon har ganska länge haft sår på spenarna orsakade av de hungriga trillingarna och till slut tog det ut sin rätt i form av juverinflammation 🙁

Höger juverhalva tre gånger så stor och stenhård

Allt annat än pigg är hon, stackaren. Men efter behandling med smärtstillande och penicillin mår hon bättre. Lammen var väldigt ihärdiga med att försöka dia, därför flyttade vi bort henne från dem. De var såklart väldigt missnöjda med det och fick tillbringa natten i en liten fålla för att inte försöka ta sig genom staketen:

Som en liten arrest, fast de menade ju inget illa…

Vi repade massor med gräs och maskrosblad till dem och försökte ge dem lammnäring på flaska men det imponerade inte. Beroende på hur mamsen återhämtar sig så får vi se om hon kan komma tillbaka till dem så får de dela på den enda kvarvarande juverdelen. Den inflammerade kommer inte att bli produktiv igen.

Nedanför festplatsen är det nu plöjt, harvat, sått (i två omgångar) och vältat – allt av Olof förstås. Utan honom stod vi oss slätt!

Om alla hade grannar som vi så vore världen en bättre plats!

Nu känns det som om värmen är här på riktigt så vi hoppas och tror att den nya vallen snart lyser grön!