Igår var det inte så trevligt med sommarvärmen… Men ikväll var det betydligt bättre! I solsken och svalkande vind iordningställde vi ett litet ”experiment” åt ulltussarna. istället för att skörda helsäden som ensilage får de nu beta havren som ganska nyss gått i ax.

Redo för fårkontakt!

Fåren har senast gått på festplatsen, ett vykortsmässigt fint bete tycker vi – men de brukar inte trivas så bra där någon längre period. När vi ordnade med det nya staketet hade de flesta påbörjat sin kvällsvila och antagligen förlikat sig med situationen. Det går ju trots allt ingen nöd på dem, även om de får jobba lite hårdare för gräset i den fållan.

OK då… Bara några nyfikna kommer fram, men de flesta blir kvar och äter eller kvällsidisslar. En vacker syn!

Vi lyckade mot alla odds både få ett nytt nät på plats och plocka undan det befintliga utan att de kom och ”stjälpte till”. När det väl var dax att låta dem förstå att det vankades nytt bete var de inte nödbedda:

När ryktet spred sig kom alla i ett huj!

Väl på plats gick de verkligen in för uppdraget ”intensivt bete”. Kanske hade de läst artikeln i den eminenta tidningen Fårskötsel? Där stod det att om man väljer att låta djuren själv ”skörda” helsäden så är det viktigt med högt betestryck för att de inte bara ska trampa omkring och förstöra utan istället äta hyfsat rent. Därför är det en smal fålla som bara beräknas räcka 1-2 dagar.

Intensivt? Jajamensan!

Det är första gången vi provar med den här metoden. Även om man skördar helsädesensilage som rundbalar tidigt så blir det en del spill. Det känns smidigare att hantera det med betesputsen istället för på foderbordet i höst.

Sjuklingen då? Han verkar inte oväntat ha lite ont i bakkroppen men är vid gott mod och hänger utan problem med de andra. Imorgon blir det mer smärtstillande och givetvis noggrann koll på såret.

Naken rumpa men pigg och glad!

Det är inte så dumt med sommar ändå 🙂