Igår lammade 10008 punktligt på beräknad dag. Om man slår upp ett fårlexikon och söker på ordet ”stabil”, så kommer det att finnas en bild på 10008 där 🙂 Hon är utan konkurrens vår största och kraftigaste tacka, det kommer att bli tomt när hon lämnar oss en dag.

Det gick lite segt med förlossningen, troligen för att det första lammet låg lite på sniskan men när det rättats till kunde ett stort bagglamm se dagens ljus. Lite slemmig i näsan var han till att börja med och hade lite svårt att dricka ur nappflaskan men det var snart ordnat:

Lite medtagen men tas väl omhand

Därefter följde en lillebror så omsorgerna fick fördelas på två:

Det är intensivt att vara tvillingmamma!

Det första lammet (med lite vitt i pannan) var inte riktigt lika framåt med att resa sig. Efter att han fått i sig lite råmjölk vågade vi dock lämna honom att kämpa på egen hand och bara någon timme senare såg det ut såhär:

Välsignade kamera!

Man kunde se att han diade också, men det fastnade inte på bild. Det BRUKAR ju alltid gå bra, men svårt att vara helt säker utan att ha sett det. Nyfödda lamm blir snart nedkylda om de inte får i sig näring så man kan inte lämna dem utan åtgärd särskilt många timmar om de inte lyckas på egen hand.

Nu får de små bo själva med mamma något dygn till innan de ska flytta ihop med 00040 och hennes lilla tuffing till lamm. Närmast i tur står supertjocka 10029, vi får väl se hur många hon har i magen…

Tryggare kan ingen vara!