I början på veckan blev det äntligen betessläpp, vilket ju är detsamma som att sommaren börjar enligt ulltussarnas kalender. Gräset spirade och solen värmde. Lammen hade övat på både att få stötar och att inte vara rädda för solljuset. Korridoren ner till betet var på plats och pelletsspannen var laddad.

Raka spåret ut i grönskan!

Lite spring fram och tillbaka till tryggheten i stallet blev det men det dröjde inte länge innan 19 tackor med sina bä-bisar betade intensivt. Några fick först stärka sig med den trygga mjölken…

Mamma-mat är ändå det bästa!

Trots gräs och frihet prioriterade Sjuan att få klappkvoten uppfylld först. Det är verkligen härligt att ha så tama tackor att de ibland nästan bråkar om vems tur det är att få bli klappad.

Nära nära ska man vara 🙂

Är man ett mys-får så är man!

Vädret har ju tyvärr blivit lite kallare och blötare nu men de fick ett par sköna dagar först, visst är de vackra i kvällsljuset?

Silver ÄR den högsta valören!

Närmast i bild (med vit panna) är vårt allra förstföddaste lamm från förra året, 14002. Det känns bra att våra djur är en del av något långsiktigt. Förutom att de vårdar naturen ger de ett gott och schysst producerat kött, plus sina fantastiska skinn. Vi kan helt enkelt inte föreställa oss ett liv utan fåren!