Kategoriarkiv: Fårpresentation

Det närmar sig officiella slutet på sommaren

Bete, Butiken, Får, Fårpresentation, Foder, Lammkött, Mat, Slakt, Stall

Sommaren är ju inte officiellt slut förrän djuren stallas in, och förra helgen gjorde den ju dessutom en comeback med 20 plusgrader. Nu är det mer ”normalt” oktoberväder igen.

I förrgår åkte de näst sista lammen till slakt, tio stycken. De var väldigt duktiga på att komma på inkallning:

”Kom då lammena!”

Full fart in i fållan där det fanns pellets förberedd. Husveterinären skulle lasta själv och det gick över förväntan, 20 minuter från koppling av transporten till avfärd – inklusive infångning och lastning! Just lastningen var de lite skeptiska till först men det gick bra till slut. Såhär sent på säsongen är det ju bara de ”mesigaste” lammen kvar medan de tuffa redan lämnat oss och det bidrar nog till att tveka att ta första steget.

Lite läskigt med de skarpa skuggorna också kanske?

Nu är det bara två tacklamm kvar på slaktlistan samt två utslagstackor. Därför släppte vi ihop alla av honkön i en grupp och på kvällen fick de nytt bete. Det mörknar tidigt nu!

I mörkret är alla får grå… Fast det är ju våra i dagsljus också!

Gräset är alltid grönare på andra sidan dock, även om det är mörkt! Värmen gav lite extra skjuts så det borde klara sig utan stödfodring den dryga vecka vi tänkte ha dem kvar ute.

Nästa år blir hon äldst, ”Tian”

Inomhus är det nu förberett med tvätt och återställande av foderbord till lägsta nivå. Det känns alltid overkligt rymligt efter att man gödslat ut!

Omysigt utan halm förstås, men ser ni vad högt det är upp till fönstren?

På tisdag kommer köttlådorna hem, tyvärr kan vi inte ta emot fler beställningar i år. Lite detaljer är reserverade men en del kommer att finnas i butiken och på Rekoringen. Vi kommer också att lämna in kött för rökning förstås – julen närmar sig!

Hösttecken och nästan lite känsla av vinter

Avel, Butiken, Får, Fårpresentation, Lammkött, Landskapsvård, Mat, Slakt

Sommaren 2018 fortsätter att överraska! Igår kom det en rejäl hagelskur och såhär såg det ut vid grannens ridhus:

Vad hände?

Lika fort var det över även om det åtföljdes av åska och allmänt ostadigt väder. Det syns verkligen skillnad på lammen nu – de är riktigt silvriga och fina efter att ha blivit ”tvättade”.

Eftersom gräset nu har kommit igång är de ”hemma” igen och har fått avsluta sitt uppdrag som röjare i skogen. De gjorde ett gott jobb kan man minst sagt säga!

Jämför med nästa bild!

Inte svårt att se skillnad…

Snabb tillväxt är det också på lammen och idag åkte de nio första samt en tacka till slakt. Igår var det därför vägning och märkning.

Koncentrerad husbonde noterar vikten på var och en

Åkband monterat!

De största fick sina återtagsmärken isatta för att det ska vara lätt att sortera dem inför lastningen.

Den överblivna pelletsen ställde vi på mineraltunnan och otroligt nog lyckades de faktiskt inte välta ner den trots ihärdiga försök:

I mitt nästa liv ska jag bli cirkusartist! sa lammet 🙂

En av årets utslagstackor är 15005. Tyvärr, eftersom vi verkligen gillar henne på många sätt och hon ger fina lamm. Men hon sköter inte sina moderliga plikter som sig bör och nu är hennes frikort slut. Vi har kvar en avkomma till henne som inte verkar ha ärvt det dåliga beteendet. 15005:s mamma hade ett karakteristiskt och inte så fördelaktigt utseende, man kan ana att det var på väg att bli så även för henne själv om hon hade blivit äldre:

Luggtuss, långt ansikte och långa hängande öron… Men det gör egentligen ingenting!

Bagglammen tyckte att det var VÄLDIGT intressant med en mogen dam när vi släppte in henne till dem igår så för att få lite lugn blev det så att hon och hennes dotter från i år fick övernatta i fållan istället.

Tjejkväll med gott om plats. Grabbarna lite frustrerade på utsidan!

Gräset är ju inte så fräscht där djuren varit instängda så det fick bli ett hönät och det verkade de gilla för det var nästan tomt i morse.

Nattamat

På transporten fick 15005 åka i egen kupé för att inte behöva skapa ett fårens metoo. Man kan lugnt säga att bagglammen har en del att lära sig när det gäller samtycke…

Lugnast så!

Alla köttlådor är bokade den här omgången men det finns kvar de övriga tillfällena – se datum och mer information i högerkanten!

Bra väder, äntligen

Avel, Bete, Får, Fårpresentation, Foder, Landskapsvård, Livdjur

I år har definitionen av ”bra väder på semestern” ändrats och vi är nu mycket glada att vår sista vecka  innan det är dags att börja jobba har bjudit på 20 mm regn! Med både god och mindre god timing… Vi hade önskat pressning av halm ”i början av veckan” och det blev klart med minsta möjliga marginal i måndags, puh!

Det vore ju något ironiskt om det skulle regna på halmen just i år…

Efter pressningen har det dock regnat på balarna så det har inte gått att köra in dem, men vad gör väl det?

Halleluja!

Det finns utrymme för mer regn, men nu har den värsta paniken lindrats. Vi har börjat ge lite sly som komplement till det knappa betet och det uppskattas:

”I löv jo”!

Lammen har lärt sig att ljudet av motorsåg betyder godis. Vissa är såpass intresserade att de gärna skulle hugga lite själva:

Fast hur får man igång den?

I torsdags var det vägning inför mönstringen på fredagen. Lammen var superduktiga på att gå in i fållan vilket nog kan tillskrivas pelletstricket 2.0. De får nu nämligen lite pellets (än så länge 150 gram per dag) för att inte tappa för mycket i tillväxt.

Bordsskick, vad är det?

Gott om plats när inte mammorna är med

Trots att det inte finns minsta lilla drivgång är de flesta snälla och går frivilligt in i ”väntfållan” vid vågen:

Samarbetsvillig

Det var soligt och varmt på kvällen så vägningen fick ske i skydd av parasoll. 37 lamm på 45 minuter, vi ger dem högsta betyg i ordning och uppförande (om man bortser från att de gärna ville välta parasollet…).

Arbetsmiljöförbättring!

Vi brukar ju ta in och skilja lammen på stall innan mönstringen och låta dem övernatta inne. Eftersom vi skilde ifrån redan för två veckor sedan och SMHI lovade max 1 mm regn under natten så lät vi dem vara ute. Dåligt beslut! Vid tretiden började det åska och totalt kom det istället 10 mm regn. Sedan började det blåsa ordentligt och snälla mönstrings-Birgitta kom klockan 13 istället för 9 – då var lammen torra igen! Insamling igen och sedan upp på bord för bedömning av färg, lock, pälshår och kropp.

Svansen indikerar att det är mysigt att vara i fokus!

Även vid mönstringen var det kö:

Åh, när blir det min tur?

Några försökte till och med smita upp på bordet en extra gång, men det fick såklart stävjas. Sämst av alla var som väntat den lilla pellen 18055:

Men ganska söt med sin ”krage”!

Mönstringen kan sammanfattas med bra kroppar, mest stora lockar, varierande färg och bra pälshår. Åtta potentiella tacklamm till liv, vi kommer att välja ut dem när vi har fått avelsvärdena och de vuxit till sig lite till.

Under dagen ska lammen få göra lite nytta och vi tror att de kommer att gilla det. Vi håller på att stängsla lite provisoriskt i supergrannen Olofs skog. Inte så mycket roligt gräs såhär sent men massor av sly!

I bakgrunden spår av att det gått kor här, i förgrunden spår av vildvsin!

Genom att låta betena vila lite och att det faktiskt kommit lite regn så hoppas vi att detta ska bidra till att ta oss igenom hösten utan att behöva stödfodra ännu mer. 2018 kommer att gå till historien på sämsta tänkbara sätt. Det är nu ungefär 150 år sedan massor av svenskar tvingades emigrera på grund av missväxt. Det är lätt att tro att det inte kan hända igen, men maten kommer inte från affären, utan från bönder någonstans i världen. Och visst är det bäst om den bonde din mat kommer ifrån verkar i vårt eget land för kortare transporter och fler arbetstillfällen i Sverige?

Dyster söndagskväll

Bete, Fårpresentation

I fredags samlade vi in tackorna för att kontrollera deras juver. Vi brukar göra det någon vecka efter att lammen skilts av för att se om någon drabbats eller är på väg att få juverinflammation. Dessutom kontrolleras alla klövar för att få behålla vår status som fria från fotröta och så blev de hullbedömda.

Duktiga på att fångas in!

Det gick ganska lätt att samla ihop de pellets-desperata tackorna som går på VÄLDIGT dåligt bete. ”Sjuan” var rejält halt igen och blev så långt efter att hon slapp gå in i fållan. Hon hade en liknande episod för några veckor sedan och vi kunde inte fastställa orsaken men hon blev bättre efter smärtstillande. Det var likadant nu, både klöv och ben var utan några fynd men ont hade hon. Juvret var lite knöligt vid ena sidan men mjölken såg bra ut så vi trodde att hennes nedstämdhet berodde på det onda benet. Alla andra kollades i fållan:

Stort, men inte svullet eller ömt juver – kollas igen om några dagar.

Verkligen inga tecken på fotröta, hur skulle någon kunna få det i den här torkan?

Hullpoäng 2,5 på de flesta, ganska ”lagom” för att nyss vara avvand och ha tre månader till betäckning.

Igår var det återigen mer än tillräckligt varmt. Fåren söker gärna skugga i ett numera uttorkat kärr där de gräver ner sig i den något svalare jorden. De blir otroligt dammiga förstås, nästan så att man har svårt att se alla när man räknar dem:

Nästan integrerade i bakgrunden!

Eftersom det här området är en bit från vattenkaret tog vi med vatten till ”Sjuan” igår ifall hon inte skulle vilja fylla med de andra och dricka. Det var uppskattat!

Nästan två liter sög hon i sig!

Hon var uppe och annars vid gott mod när vi kom dit men hade uppenbarligen inte varit och druckit. Benet verkade lite bättre. Med ordentlig omklappning lämnades hon och vi var nöjda med att hon verkade vara på bättringsvägen. Men icke… 🙁 Ikväll hittade vi henne DÖD. Nu såg det mindre roligt ut i juvret så antagligen har det som verkade som lite oskyldig svullnad faktiskt varit en begynnande inflammation. Väldigt väldigt tråkigt, hon var med bland de allra första som flyttade hit och har varit en riktig supermamma. Kanske inte de bästa avelsvärdena – men man tar ju inte med ”klapp-genen” där och på den hade hon verkligen fått topp-poäng!

I våras lammade hon först av alla, ni minns väl ”dödskallelammet”?

15 lamm har hon fött upp varav 12 hos oss. Ett riktigt fint facit och vi är tacksamma för hennes gärning även om det var ett tråkigt slut. Vi kommer att lämna henne på obduktion för att få benet ordentligt undersökt från insidan, man undrar ju vad det kan ha varit?

Nytt bete

Bete, Fårpresentation, Lamm, Landskapsvård

Igår fick ulltussarna nytt bete. Alltid lite rörigt att flytta dem i början innan lammen lärt sig följa tackorna genom en grind som de ju lärt sig är en del av det smärtsamma staketet. Husveterinären gick först med spannen och husbonden fick agera vallhund  Trots torkan växer gräset bra:

Egentligen förvuxet, de har svårt att hinna med i början av säsongen.

Det är en del ogräs på det här betet, bland annat skräppor. Men vissa gillar även dessa!

Högsta betyg till lamm som hjälper oss med ogräsbekämpning!

15005 som frivilligt anmält sig till slakt i höst på grund av dålig förmåga att ta hand om sina lamm kommer alltid fram för att bli klappad  Alla lammen har henne som mamma  men hon ser bara två av dem som sina barn.

”Svarta fåret” i mitten.

Lammen var ojämna i storlek när de föddes men alla växer bra. Det mörkaste lammet diar bakifrån och lyckas uppenbarligen få i sig tillräckligt!

Efter att alla klövar passerat grkndhålet och den allmänna oordningen lagt sig var tackorna såklart tvungna att kolla så att det helt säkert inte fanns någon pellets kvar:

Och de kollade väldigt noggrant!

Vi försöker att inte klappa bagglamm för att de ska bli lite mindre stångiga  men det hjälper inte på alla…

Kliar det i pannan?

Det är härligt med sommar och bete  men det gäller att ”samla i ladorna  också  En del mjölkbönder har börjat med grässkörd och inom en vecka hoppas vi att fodret till nästa års lamning är säkrat:

Om bara vädret håller i sig…

Prognosen säger stabilt soligt, håll tummarna för att det kommer regn lagom till att ensilaget  är klart!

(PS, snart kommer den nya korven!)

Tidsåtgång

Fårpresentation, Lamm, Lamning

Vi får ganska ofta frågan hur lång tid det tar med den dagliga skötseln av djuren. Halvt på skämt brukar vi svara att det som tar längst tid är att klappa dem 😊 Vissa är alltid med och trängs om uppmärksamhet medan andra håller sig i bakgrunden. I lamningstider ändras detta lite och vissa blygare individer blir plötsligt väldigt kelna.

10034, kan bara klappas någon vecka om året.

Vana klappfår!

Igår var det ströningsdags och lammen tog såklart tillfället att komma upp sig lite!

Herre (och dam) på täppan!

Tacklammen  är trendkänsliga precis som ifjol och väljer öronbrickor i ”årets färg” – lila:

Bra att ha olika för olika årgångar!

Vad fick du för nummer?

Årets allra mest förstfödda var inte så duktig på att posera men verkar ganska obekymrad över sitt nya örhänge:

Suddig och mörk, kom och spana in henne i verkligheten istället!

Efter alla typer av påfrestningar – mat!

Nu väntar vi på att det ska dra igång ”på riktigt  och det verkar som att det närmar sig:

Snart slut på obruten nattsömn…

 

Hemmakväll

Evenemang, Fårpresentation, Skinn

Hem ljuva hem! Det var fantastiskt roligt att vara på julmarknad, men nu är det skönt med en kväll i soffan efter två hektiska dagar utan så mycket paus. Massor med skinn har hittat nya hem, vi hoppas att alla ska vara till mycket och långvarig glädje!

Den sköna känslan av att komma hem blev inte direkt sämre av att sjuklingen 15002 faktiskt idisslade stadigt på eftermiddagen. Inget man i vanliga fall reagerar på att får gör, men hon har ju varit så himla dålig att detta tecken fick det att kännas väldigt mycket bättre. Hon har verkat lite sugen på att komma ut ur sjukboxen men vi vill inte riskera något (särskilt inte att hon kanske blir alltför intensivt uppvaktad av baggen) så hon fick sällskap i boxen av sin dotter istället. 

Det blir medicinering ytterligare några dagar och vi vågar inte riktigt ropa hej än, men nog känns det skönt att se det där tuggandet?

Trotjänare i himlen

Får, Fårpresentation, Slakt

Nu har årets sista djur åkt till slakt. En alltid lite vemodig känsla men samtidigt en naturlig del av att hålla djur för produktion. En av de som åkte nu var 10037. En av våra äldsta tackor som vi kommer att minnas av flera skäl. I början av sin tillvaro hos oss var hon ganska anonym men utvecklade allt mer personlighet.

Första året  råkade hon ut för ett av våra nybörjarmisstag. Vi lät klipparen även verka klövarna i samband med klippning inför lamning. Det gjorde att klövarna hann växa alltför mycket innan betet och de lite långa tårna slets inte ner utan ”knäcktes” på just 10037. Efter det hade hon återkommande problem med hålväggar och vi har ägnat mycket tid åt att klippa hennes klövar, bandagera och ge smärtlindring. Långa perioder var hon helt symtomfri men under några dagar i somras blev det så illa att vi nästan var på väg att avliva henne. Men efter nytt bandage kunde hon till och med trava på grusvägen!

Röda bandage den här gången!

2015 förvånade 10037 oss med att inte visa brunst under hösten. Det fick sin förklaring när hon under vinterns kallaste dag nedkom med två rejäla lamm! Hon hade uppenbarligen inte koll på att Gotlandsfår bara kan lamma på våren…

Extra viktigt med noggrann mamma när det är 14 minusgrader!

Vi har ju ingen vallhund utan brukar använda oss av ”pelletstricket”. 10037 var alltid bland de första att komma fram, men tyckte egentligen inte så mycket om pellets. När vi gav henne extra i samband med att hon fick ”tjuvlammen” övergav hon ofta sin spann för att gå och äta ensilage istället. Något hon definitivt var ensam om!

Från att ha varit ganska blyg i början blev 10037 allt mer social och kom ofta fram för att bli kliad under halsen. Hennes kvinnliga intuition var helt i en klass för sig och var det henne man skulle ha i tag i var det istället omöjligt att komma nära.

Nu slipper hon ha problem med klövarna och vi tackar henne för hennes gedigna insats! Tolv lamm varav nio hos oss har hon levererat. Kanske är hon fulast av alla tackor vi haft med sitt långa ansikte och hängande öron. Dragen förvaltas väl av dottern 15005 som vi har kvar.

Mamma upp i dagen!

Tjänstgöring påbörjad

Avel, Fårpresentation, Tips

I måndags fick baggarna på sig sina arbetskläder och fick träffa sina tjejer i skarpt läge. Förra året hade vi problem med att var kallt och färgen syntes dåligt så i år blev det supermjuk krita. Grön till Buddvar och röd till Erik blev premiärfärgerna.

Redo! (Visst är han söt med sina vita prickar på mulen?)

Buddvar släpptes förstås till semintackorna eftersom han ”bara” ska indikera om de är brunstiga. Han tror att han har samma förmåga som andra baggar, men steriliserades ju ifjol så där har han fel…

Luktsinnet är helt intakt verkar det som!

Efter att ha sniffat på damerna så ”flemar” baggar för att bättre kunna bedöma lukten. Det var tydligen en som luktade alldeles rätt:

Tydligt märkt inom en halvtimme!

15018 blev årets premiär-date för Buddvar. I grevens tid hämtades kvävekärlet med sina dyrbara droppar från andra superbaggar hem igår och nu är hon seminerad med Skinnarve Isak.

Den pappan ser inte det minsta ullig ut

Erik lät sig inte hindras av att vara nybörjare i ämnet! Hans tackor är än så länge oklippta vilket gör märkningen lite svårare att se, men redan är det minst fyra betäckta.

Bara att skrida till verket, varför vänta?

Två av de utvalda är mor och dotter 00010 och 16006. Kanske lite osmakligt att de samtidigt dejtar en och samma individ men å andra sidan har de ju bara en att välja på.

Populär kille!

Här ovanför är det ”Tian” till höger (som viftar på svansen) och 16006 vid väggen. Visst ser de ut att tävla om uppmärksamheten?

Mest visuellt vilka som nappat på inviterna blir det när de står och äter:

I fårvärlden är det AVSAKNAD av diskretion som är en hederssak!