Liiiite hopp ändå…

Torkan och värmen håller i sig. Än så länge finns det bete till djuren, men återväxten på vallen är ganska klen 🙁

På ”topparna” är det inte särskilt grönt

Det är inte helt enkelt att se på håll hur mycket bete det finns kvar, men fåren är duktiga på att tala om när de behöver nytt.

Gott om bete?

Nja, inte särskilt, mest de grövsta bitarna kvar. Se hur till och med nässlorna slokar!

En fördel med knapert bete är att djuren blir lite mer sociala. Vi har många ”klapp-får”, men när de nyss kommit på nytt bete är de oftast inte så mycket för att bli klappade. På klent bete är intresset desto större:

Njutningsfullt för båda!

Igår fick det bli flytt till ny fålla. Det tar alltid ett par omgångar innan lammen lär sig men nu gick det ganska smidigt att få alla genom grindhålet. Inlärningen underlättas såklart av motivationen i form av grönare gräs på andra sidan 🙂

Bitvis rejält grönt faktiskt!

På bilden ser det väldigt frodigt ut, men det är bara i de skuggiga partierna. I övrigt är det tyvärr ganska torrt och tråkigt gräs som ulltussarna inte verkar gilla så mycket. Kanske kanske vågar vi hoppas på regn snart:

Fast vi har blivit lurade förr…

Regnet har en tendens att flyttas fram ett par gånger för att sedan bli inställt helt och hållet, nu håller vi alla tummar för att det ”blir av” den här gången. Samtidigt som torkan innebär problem är det ju också lite härligt med den här tidiga sommaren och på gårdagskvällens promenad fick vi lite kompensation för allt vatten vi behöver köra ut:

Det är sommar det!