Kategoriarkiv: samhällsfrågor

Nästan i hamn!

I söndags blev andraskörden klar och i måndags kom det lite vältajmat regn, med betoning på lite. SMHI ”hotade” med upp till 35 mm, men det stannade vid 6 mm. Bättre än inget och det finns många som är betydligt värre ute än vad vi är.

Lagom stor traktor som vanligt…

Strängarna var desto mindre  men det var givetvis väntat i det här vädret.

Kanske 75 % av ”normal” mängd

Totalt blev det elva balar. Vi fick 18 i maj och har fyra kvar sedan 2017 så vi klarar oss nästan i vinter.

Man måste tänka på vintern även mitt i sommaren!

Häromdagen blev det en mun mindre att mätta. Ett bagglamm, det allra största,  hittades dött på betet 🙁 Mest troligt en stångningsskada efter kamp med någon av de andra ligisterna.

Otrevligt fynd 

En annan vanlig orsak till plötslig död på bete är gasbrand men det är våra lamm vaccinerade emot. Det är omöjligt att skydda dem mot deras egna dumheter  men visst önskar man att man kunde!

Tänk nu en extra gång på att välja svensk mat, både animaliska och vegetabiliska produkter! Ju färre svenska bönder som slås ut ett krisår som detta  desto bättre är vi rustade för framtiden. Det är inte mest bönderna det är synd om när det går dåligt,  de brukar klara sig på något sätt – utan de som drabbas är ju konsumenter som inte längre har tillgång till den rena och miljösmarta mat som produceras i Sverige!

Ansvarsfrågor

Nedan beskriver vi tre olika påhittade scenarion. Vem är ansvarig för djuren innanför staketet, och hur långt sträcker sig ansvaret?

  1. En grupp får går i en hage. De har aldrig rymt från hagen och har god daglig tillsyn, tillräckligt med bete och vatten. Ingen kan hitta några brister i deras välfärd. Hagen är stängslad med eltråd. En dag tar sig en vanligtvis snäll sällskapshund in i hagen och löper till sin ägares förvåning och förtvivlan amok bland fåren. Flera skadas så allvarligt att de måste avlivas.
  2. Ett sto med sitt nyfödda föl går i hagen. De är endast ute dagtid så att ägaren kan ha koll på dem ganska ofta. Hagen är stängslad med trästaket för att minimera risken för att fölet skadar sig på eltrådar det kanske inte ser. En varg tar sig in i hagen och ger sig på fölet mitt framför ögonen på ägaren, som är jägare. När ägaren återvänder med bössan är vargen på väg ut ur hagen igen, skrämd av stoet som försvarat sitt föl. Fölets liv går inte att rädda. I en intilliggande hage går ytterligare fyra ston med sina föl och hästägaren är orolig för nya angrepp.
  3. En grupp får går i en hage. De har aldrig rymt från hagen och har god daglig tillsyn, tillräckligt med bete och vatten. Ingen kan hitta några brister i deras välfärd. Hagen är stängslad med eltråd. En dag tar sig en varg in i hagen och dödar närmare fyrtio får samt skadar ett flertal så illa att de måste avlivas. Att det är varg som orsakat skadorna bedöms stå utom allt tvivel när man studerar djurens skador, men vargen syns inte till i hagen. Man upptäcker dock snart vargspår i närheten och de överlevande djuren är märkbart stressade vilket tyder på att vargen fortfarande uppehåller sig i närområdet.

 

Hur tänker du? Kommentera gärna!

Såhär används lagen:

  1. Strikt hundägaransvar. Hundägaren är ansvarig för alla skador hunden orsakar. (Det är inte helt ovanligt att hundar angriper får och skadar dem illa.)
  2. Hästägaren/jägaren får inte skjuta vargen eftersom den är på väg bort från platsen (”paragraf 28”). Oklart om hästägaren kan anklagas för att ha brustit i sitt ansvar att skydda sina djur mot onödigt lidande.
  3. Fårägaren anklagas i fallet Molstaberg för att ha brustit i sitt ansvar för att skydda sina djur mot onödigt lidande eftersom man inte anlagt rovdjursavvisande stängsel. Begäran om skyddsjakt avslogs och några dagar senare dödades och skadades ytterligare djur.

Skriv under om du tycker att vi som djurägare endast ansvarar för att hålla våra djur INNE!

Det handlar inte om varghat eller att inte vilja skydda sina djur – utan om att det är orimligt att kräva att lammproducenter i vissa delar av landet har helt andra spelregler än i övriga vargrevir. Vi behöver hitta sätt att samexistera med vargen och det kommer att kräva skyddsjakt på vissa individer.

Kulturhistoriskt monument över våra förfäders slit – men omöjligt att göra om till rovdjursavvisande stängsel…

Bilden ovan illustrerar yttre gräns på de marker våra får betar. Om vargen etablerade sig här skulle vi inte ta risken att ha dem där eftersom stenmuren i praktiken är en språngbräda in i hagen. Utan betande djur skulle det snart vara skog här.

Vackra marker, det vore synd om man inte kunde låta det betas…

Vargfrågan engagerar!

I Land Lantbruk 10 maj kan man konstatera att intresset för artiklarna om vargangreppen är stort. Vi är glada att kunna gå och lägga oss utan att vara rädda för att hitta en massa döda får ute imorgon bitti:

”Lugnet efter kvällsklappningen”

Sommaren närmar sig!

Sommar blir det såklart när ulltussarna släpps på bete, och nu tror vi att det är nära. Temperaturen är på väg upp och gräset börjar äntligen ta ordentlig fart. Vi har fått dra om en del av staketet så det blev till att plocka fram spett och hejare igen:

Till vänster i bild syns det hur stenrika vi är!

Trots perioder med mycket snö har staketen i övrigt klarat sig ganska hyfsat över vintern visade det sig vid en översyn.

Här har staketet utsatts för fallande träd och blivit alldeles uttänjt…

… efter lite spänning ser det bättre ut!

Vi köpte en bok om stängsling när vi skulle börja ordna med nya staket för fyra år sedan. Det står inget i den om att man bör ha en labrador med sig, men det verkar dumt att chansa, eller hur?

En naturlig del av utrustningen!

Inne i stallet växer de små bäbisarna så det knakar! Alla får inte plats vid dagisets krubba och givetvis gynnar det de största:

Trängsel!

Det räcker med ganska lite kraftfoder för att hjälpa våmmens utveckling att komma igång och en stor del av lammen äter vid foderbordet när tackorna får sitt kraftfoder så egentligen gör det inget att det blir så trångt.

Det är många som gillar att se det ”litegrann från ovan”:

Klättrande lamm, här med sin adoptivmamma.

Och klättrande katt!

Lite oklart hur katten Turbo kom upp på dörren och väl där tyckte han själv att det var en aning oklart hur han skulle ta sig därifrån…

Ikväll upptäckte vi ledinflammation på ett av lammen. Halt och med svullen hasled men vid gott mod så vi hoppas på god prognos. Hon har fått penicillin, smärtstillande…

…och ett streck på ryggen för att vi ska kunna hitta henne i mängden!

Lamm springer fort även på tre ben och de är förvillande lika så det är bra att ha ett kännetecken!

Samtidigt som vi gläds åt att snart ha djuren ute i det gröna går våra tankar till familjen Aschan på Molstaberg som mist över 40 får i en vargattack 🙁 Man kan ha olika åsikter om vargförvaltning, men detta är ju en mardröm för varje djurägare. På Molstaberg har man inte så kallade rovdjursavvisande stängsel överallt och därför beviljas ingen skyddsjakt då de inte anses ha gjort allt för att skydda sina djur. Med över 1000 djur på bete är det enorma merkostnader (miljonbelopp) för att anlägga och sköta dessa särskilda stängsel, något som man bara delvis får bidrag för. Utan att låta alltför bitter så skulle man ju kunna tycka att om man som djurägare ansvarar för att hålla sina djur inne i hagarna (vilket dessa djurägare och merparten av övriga som drabbas av vargangrepp gjort) så får staten ansvara för att hålla sina djur ute från hagarna. Men så fungerar det inte…

Rekoringen – så funkar det

Kanske har ni hört talas om de snabbt växande och allt vanligare Rekoringarna? Eller är  ni rentav redan stamkunder där? Många är nyfikna på lokal mat men vet inte hur man ska komma i kontakt med producenter i sitt närområde. Då är Rekoringen svaret 🙂

I vårt närområde finns det en uppsjö med Rekoringar, den allra första i Sverige fanns faktiskt inte långt härifrån i Grästorp. Nu finns det bland annat i Skövde, Borås, Skara, Mariestad och givetvis Falköping. Det som säljs på Rekoringen kommer direkt från producenten. Varorna är lokalproducerade och ofta från småskalig eller hantverksmässig tillverkning.

En vanlig missuppfattning är att det mest finns lite ”speciella” saker på Rekoringen, som bisonsalami och yoghurt från fjällkor. Och visst finns det mycket som är unikt och inte så lätt hittas i den vanliga butiken men också massor av helt ”vanlig” mat som mjöl, ägg, grönsaker, kött/korv, ost, bröd och så vidare. Inte så dumt att kunna göra sin veckohandling med bara närproducerat, eller hur? Utbudet varierar givetvis över året och det är ju också så vi måste lära oss att konsumera för att leva mer hållbart. På sommaren kan vi odla jättegoda tomater i Sverige. då är de ett självklart val till salladen. Vintertid är det lite svårare med tomatodling i Sverige, då är det bättre att istället göra till exempel en morotssallad. Ingen uppoffring alls, det blir ju minst lika gott! Särskilt om du väljer att göra dressingen på svensk kallpressad rapsolja, vem behöver olivolja från Långtbortistan? Nu finns det även svenska äpplen nästan hela vintern, de passar också bra i sallad. Och de importerade vintertomaterna är ju ändå inte särskilt goda…

Det ”enda” man behöver för att handla på Rekoringen är ett konto på Facebook. Där lägger producenterna upp sina annonser och man beställer genom att kommentera inlägget. Varorna hämtas på bestämd tid och plats. I Falköping är det på Stora torget tisdagar klockan 18 – 18.45. Där har man möjlighet att fråga producenten om varornas ursprung och många tar också gärna emot besök på sina gårdar.

 

 

Än är det inte för sent för nyårslöften – blir ditt att äta mer efter säsong och utbud?

Är du köttbonde?

Frågan ställdes till husveterinären vid ett besök på ”Gyllene måsen” häromdagen. Verkligen inte ett favoritmatställe, men en lösning i vissa nödsituationer. Till skillnad från en annan snabbmatskedja har de som bekant inte svenskt kött i sina hamburgare utan valet brukar bli bönburgare. Nu var dessa slut. Den vänliga killen bakom disken sa att de kunde plocka bort kycklingen ur ceasarsalladen så blev det ett vegetariskt alternativ. Ännu sämre sa husveterinären, kasta bort mat, nej tack. Det är för att ni inte har svenskt kött som jag inte tar vanlig hamburgare. Det var då frågan ställdes –  ”Är du köttbonde?”.

Det är väl en definitionsfråga om vi på Sjögården är ”bönder” över huvud taget, men det är i vilket fall helt irrelevant för valet av kött. Det är inte en fråga om patriotism eller protektionism.  Svenskt kött väljer vi för att det innebär bättre djuromsorg, lägre antibiotikaanvändning, öppna landskap och fler jobb i Sverige.

Vad väljer du?

Varför finns det en hög med plattor här? Givetvis för att lammen ska kunna klättra upp på den!

PS, nu finns det kött i butiken! Och snart korv också! Välkomna 🙂

Det är enkelt!

Den moderna människans val präglas av olika val. Välja elbolag, skola till barnen, pensionssparande och tusen andra saker. Som att det inte vore nog måste man dessutom välja vad man sa äta. Som tur är så är det faktiskt lite enklare 🙂

Man har tyvärr ingen garanti för att alla djur lever ett optimalt liv ens i Sverige, men det man kan vara helt säker på är att genom att välja svenskt kött ökar du din egen och andras chans att överleva cancerbehandling, infektionssjukdomar och komplicerade kirurgiska ingrepp. När Fleming uppfann penicillinet så var det magiskt, nu håller vi på att slarva bort det…

(BIld från the WWII Museum)

Helt enkelt ett mirakel vid sårinfektioner! (BIld från the National WWII Museum)

Idag vet vi att det ges mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor, globalt sett. Så ser det inte ut i Sverige. Därför är valet enkelt. Medan övriga val som nämndes ovan kan vara svåra, så är valet av kött (och mjölkprodukter) enkelt – väljer du dem med svenskt ursprung så har du bidragit till en bättre framtid!

Det låter galet, men det är faktiskt sant (Land Lantbruk, 21 oktober 2016)

Det låter galet, men det är faktiskt sant (Land Lantbruk, 21 oktober 2016)

Att man sedan bidrar till öppna landskap och arbetstillfällen i Sverige, det är en annan historia. Definitivt inte oviktig, men antibiotikaresistensen är LIVSVIKTIG, bokstavligt talat.

Vem vill ha antibiotika? Inte vi, vill vill ha PELLETS!

Vem vill ha antibiotika? Inte vi, vill vill ha PELLETS!

Ständigt hoppfulla är de, ulltussarna 🙂 Än så länge finns det gräs kvar så de går ute och verkar trivas med det. Trots regn och rusk fryser de aldrig och bli aldrig blöta längst in mot huden. Ull är ett fantastiskt material!

Färskvaror på en helt ny nivå!

Elbil på laddning

”Leif” på laddning

På bilden ses gårdens elbil som står på laddning. Men vadå tänker ni, det har ni ju redan bloggat om! Det är väl ingen nyhet?

Jo, det är det faktiskt. Häng med här nu! Den energi som lagras i bilen i det ögonblick som fotot togs fanns för bara lite drygt 8 minuter sedan på solens yta. Den har färdats 149 600 000 km (=sjukt långt), träffat våra nyinstallerade solpaneler på ladugårdstaket där en spänning uppstår. Denna spänning driver en ström ned i en så kallad växelriktare som omvandlar solcellernas likström till den växelström som används på elnätet. Från denna omvandlare går sedan elektronerna in i elbilens laddare och lagras där i dess batterier som är utspridda i bottenplattan. På bara 8 minuter! Det är snabb leverans det!

Solceller på taket

5 av totalt 20 solcellspaneler uppsatta

Låter beskrivningen nästan som Michael B Tretows ”En makalös manick”? Förutom det där med att han sjunger om att man kan koka i gröt i en tratt. Eller vänta nu här, det kan man ju visst. Ja ja, kanske inte i en tratt då men i en kastrull på spisen. För den elektricitet som vi själva inte förbrukar levereras ut på det allmänna elnätet. Så den ström som producerats idag på Sjögården kanske har bryggt din kopp kaffe, tvättat dina kläder eller just kokat din gröt. Ganska häftigt tanke och häftig känsla att våra solpaneler ögonblickligen kan bli till nytta någon helt annanstans i Sverige!

Visste du förresten att solen avger mer energi på en sekund än all energi vi människor har förbrukat under vår tid på jorden! Skulle vi bara kunna ta till vara på en bråkdel av den energi så är vår försörjning räddad.

Jag avslutar med att tacka Erik från Vilske Kleva som inspirerat oss till att investera i förnybar energi och som varit den som genom sitt företag Windforce levererat och hjälpt oss montera systemet.

Läs, förstå, agera

Ibland får man sticka emellan med ”tråkiga” ämnen även i lamningstider… Klicka in på länken, ställ dig sedan framför spegeln och säg:

  • Kött från andra länder kan komma från djur som slaktats utan bedövning
  • I Sverige får djur transporteras max 8 timmar mot 24 timmar i många andra länder – en gräns som dessutom ofta överskrids utan påföljder
  • Jag som konsument kan göra skillnad med mina val
  • I fortsättningen kommer jag att fråga efter svenskt kött på restaurangen

Enkelt, eller hur? Kanske fram till den sista…? Men återgå då till den tredje punkten!

Det gäller givetvis inte bara kött – utan även andra livsmedel av både vegetabiliskt och animaliskt ursprung. Svensk ost ger öppna landskap och jobb i Sverige. (Förutom att djuren får komma ut på bete här förstås, men det tar vi ju för givet.) Också enkelt.

Skulle du, mot förmodan, tveka – kolla på den här jämförelsen mellan olika länders antibiotikabruk i djurhållningen:

Behöver någon ytterligare information?

Behöver någon ytterligare information?

OK – blir det Parmaskinka nästa gång det står i ett recept, eller Scans kallrökta? Det kanske inte är någon av dina middagsgäster som märker skillnad, men miljoner (miljarder?) människor i kommande generationer kan komma att göra det.

Man har alltid ett val.

Det här med gräs…

I P1:s ”Vetandets värld” kunde vi i igår höra att det nu blir allt vanligare att svenska lamm inte fått gå på bete. Ibland framställs denna typ av djurhållning som något väldigt negativt för djuren. Matematiken är dock enkel, vill vi ha färskt lammkött på våren så kommer de lammen inte att ha varit ute – för det finns som bekant inget gräs i Sverige på vintern! Det beror alltså inte på att dessa lamm i högre grad behandlas som ”en del av en industri”.

Det är fantastiskt fint att se betande djur och det är också deras naturliga beteende som vi givetvis ska låta dem få utlopp för när så är möjligt. Tackorna som är mammor till de inomhusuppfödda lammen går såklart ute  och betar när de kan.

Lammuppfödningen skiljer sig generellt rätt mycket från uppfödningen av nöt och gris där man tar ungen från sin mamma relativt sett väldigt mycket tidigare. Så kallade vårlamm, som slaktas vid 3-4 månaders ålder på våren, har oftast inte vants av alls utan går med sin mamma hela tiden och kan dricka mjölk parallellt med att äta vanligt foder. Våra lamm vänjs av vid ca 4 månaders ålder och fortsätter därefter att gå på bete i en egen grupp.

Självklart vill vi helst att ni äter kött från oss, men svenskt inomhusuppfött lamm är inget dåligt alternativ för den som prioriterar god djurvälfärd. I en del stora ”betesländer” som till exempel Nya Zeeland där så gott som alla lamm föds upp på bete utförs kirurgiska ingrepp som kastrering och svanskupering utan bedövning. Obedövad slakt, även för produktion av kött som sedan inte märks som halal- eller kosherslaktat, är vanligt på Irland.

Gamla nyheter för våra trogna läsare: Välj svenskt kött alla dagar på året för störst sannolikhet att djuren har haft det bra och inte medicinerats i onödan. Enkelt!

Mattias, Jessica och fåren

Bäst är det ändå ute, särskilt om man kan bli klappad också!

Sjukt friska djur – inte hamnar väl de på din tallrik?

Det är ingen brist på gulliga lamm att skriva om men här kommer ett kort ”tråkigt” inlägg om något som faktiskt är ännu viktigare:

Det används mer antibiotika till friska djur än till sjuka människor!

Inte i Sverige, där vi faktiskt har en närapå världsunik situation genom att det används mer antibiotika till människor än till djur. Internationellt så används tonvis (ja, bokstavligen) med antibiotika i förebyggande syfte för att kunna hålla djur på ett sätt som annars skulle göra dem sjuka. Förutom de etiska perspektiven på detta så är det vår tids största hot mot folkhälsan.

Du måste inte köpa kött av just oss, men – snälla snälla – tänk på hur den mat du väljer i butiken OCH på restaurangen har producerats. Ditt val gör skillnad! Innan kunde man säga att det var för barnbarnens skull detta var viktigt men nu vet vi att det tidigare ”avlägsna hotet” redan är verklighet.

(Dela och kommentera gärna inlägget!)