Kategoriarkiv: Foder

Och där tog sommaren verkligen slut!

Vi trodde att det bara skulle bli en markering i kalendern att sommaren var slut eftersom tackorna skulle få komma in idag. Det fanns dock andra mycket påtagliga tecken:

Från sovrumsfönstret i morse!

Tackorna ska inte klippas förrän på måndag men för att säkert vara torra behöver de vara inne ett par dagar. Ull isolerar bra även när den blöt så de far inte illa av att vara ute, men det är väldigt mycket skönare för klipparen att jobba med torra får.

Igår fick de små grå tillskott av tre ”vitansikten”. Som försenad 40-årspresent till husveterinären införskaffade vi tre tacklamm av rasen Leicester. De är betäckta och förhoppningsvis dräktiga för lamning kring 1 mars. Vi ser dem som ett komplement och kommer inte att överge Gotlandsfåren. Leicester är mer ”flexibla” med sina brunster och kan fås att lamma tidigare, och så får vi ju vita skinn som kunder ibland efterfrågat.

Som vanligt får nyinköpta djur börja med fotbad, och sedan stå och torka på hårdgjord yta:

Trångt i poolen…

… men lite mer svängrum i torkavdelningen!

Efter den lilla spavistelsen leddes nykomlingarna i koppel ut till en fålla på betet. Det var kolmörkt och vi vågade inte släppa dem lösa. Redan då var det busväder så husbonden hade förberett en liten hydda till dem. Av smittskyddsskäl fick de inte övernatta inne i stallet.

God morgon!

Som väl var tog de sig inga friheter utan stannade lydigt innanför grindarna under natten. De fick vänta på sällskap en stund till så att vi kunde skilja ifrån de sista två slaktlammen och utslagstackorna.

Dags för installning, tyckte tackorna och hörsammade genast den skramlande spannen!

Insamlade och sorterade

Till vänster i bild syns den lilla gruppen som ska få göra nykomlingarna sällskap. Sedan var det dags för resten av tackorna att komma in i värmen. De skötte sig otroligt bra! Det är skönt att släppa ut dem på våren, men lika skönt att ta in dem nu när det i princip alltid är mörkt när vi är hemma. Innan vi öppnade grindarna hade vi såklart förberett med nya lakan och gräs i konserverad form.

Skadedjursansvarig passade på att kolla komforten!

Inget att äta längs med kanten där de kommer in för att de inte skulle stanna till där

Djur som äter, vi tröttnar aldrig…

De borde torka fort i den här fantastiska halmen!

När innedjuren var på plats släppte vi upp de resterande fyra till de nya kamraterna de skulle visa tillrätta. Lika delar nyfikenhet och rädsla såg det ut som!

Alltså, de är ju VITA! Något sådant har vi aldrig sett…

Ännu läskigare blev det när vi öppnade grindarna. Särskilt vår allra äldsta tacka 10002 tyckte det var konstigt med fel färg:

Bäst att hålla visst avstånd

Efter att ha spanat in varandra utan närkontakt tog de nya kavat täten för att kolla in omgivningarna med de mer hemtama i släptåg:

Integrationsproblem…

På eftermiddagen fick de lite träningspellets för att vi lätt ska kunna fånga in dem men inte heller då vågade alla komma fram samtidigt.

Nu är det de vita som håller sig i bakgrunden

Vi tror nog att det lossnar och mat brukar ju vara en bra sak för att skapa sociala kontakter. Nu blir det pelletsträning morgon och kväll! Vi kommer att ha de nya lammen ute ytterligare ett par veckor som karantän. De är ju betäckta men kommer att släppas till Erik när de kommer in. För att vi ska veta vem som är pappa till kommande lammen behövs det ju ett uppehåll eftersom de teoretiskt kan vara betäckta igår.

Ett nytt spännande kapitel här på Sjögården med en ny ras. Vi tackar de mycket trevliga säljarna för förtroendet och ser extra mycket fram emot lamningen nästa år!

 

Det närmar sig officiella slutet på sommaren

Sommaren är ju inte officiellt slut förrän djuren stallas in, och förra helgen gjorde den ju dessutom en comeback med 20 plusgrader. Nu är det mer ”normalt” oktoberväder igen.

I förrgår åkte de näst sista lammen till slakt, tio stycken. De var väldigt duktiga på att komma på inkallning:

”Kom då lammena!”

Full fart in i fållan där det fanns pellets förberedd. Husveterinären skulle lasta själv och det gick över förväntan, 20 minuter från koppling av transporten till avfärd – inklusive infångning och lastning! Just lastningen var de lite skeptiska till först men det gick bra till slut. Såhär sent på säsongen är det ju bara de ”mesigaste” lammen kvar medan de tuffa redan lämnat oss och det bidrar nog till att tveka att ta första steget.

Lite läskigt med de skarpa skuggorna också kanske?

Nu är det bara två tacklamm kvar på slaktlistan samt två utslagstackor. Därför släppte vi ihop alla av honkön i en grupp och på kvällen fick de nytt bete. Det mörknar tidigt nu!

I mörkret är alla får grå… Fast det är ju våra i dagsljus också!

Gräset är alltid grönare på andra sidan dock, även om det är mörkt! Värmen gav lite extra skjuts så det borde klara sig utan stödfodring den dryga vecka vi tänkte ha dem kvar ute.

Nästa år blir hon äldst, ”Tian”

Inomhus är det nu förberett med tvätt och återställande av foderbord till lägsta nivå. Det känns alltid overkligt rymligt efter att man gödslat ut!

Omysigt utan halm förstås, men ser ni vad högt det är upp till fönstren?

På tisdag kommer köttlådorna hem, tyvärr kan vi inte ta emot fler beställningar i år. Lite detaljer är reserverade men en del kommer att finnas i butiken och på Rekoringen. Vi kommer också att lämna in kött för rökning förstås – julen närmar sig!

Dags att göra plats i frysen!

Den extremt långa högsommaren har övergått i mer behaglig sensommar. Gräset växer i raketfart nu 🙂 Sensommar innebär också dags för att skicka de tio första lammen till slakt under nästa vecka. Du missar väl inte att beställa en låda, eller åtminstone en halv? Vill man bara prova lite lammkött så går det givetvis bra att köpa detaljer också. Här till höger kan du läsa mer om pris och vad som ingår i lådan. Vi kommer att vara med på Malta Johanns marknad i Falköping 1 september – vi kanske ses där?

Våra vänner på Ängsbacken säljer också köttlådor men av nöt. Det kan ju vara gott med variation från lammet då och då! Innan ni testar Ängsbackens kött måste vi varna er – det finns risk att ni inte vill ha något annat nötkött sen… I vanliga affärer finns hängmörat kött av så fin kvalité inte att uppbringa! Här kan ni läsa mer: Ängsbackenskött2018

Tänk på att det verkligen skulle avlasta slaktköerna och minska foderbristen om alla köpte sig minst en köttlåda i höst! Även om det har börjat regna kommer torkans effekter att märkas minst hela kommande stallsäsong.

Är man inte ondskan själv som äter små söta lamm? Det har man rätt att tycka, men man ska komma ihåg att kött från affären är också gjort av djur – djur som antagligen inte haft tillgång till regelbunden kvällsklappning. Vi har inga problem med att vissa väljer att avstå kött, men om man vill ha kött tycker vi att man ska välja rätt sort!

I mörkret är alla får grå… Och klappsugna!

 

 

Mot vildmarken!

Idag var det dags för lammen att påbörja sin röjningsinsats. De har blivit väldigt duktiga på att komma på inkallning:

Vi vill ha kvellets!

Från alla håll kom de i full galopp och var snart trångt samlade runt husbondens ben. Spannen får hållas högt för att de inte ska komma åt godsakerna 🙂

Nära nära nära!

Väl på plats hade de svårt att bestämma sig för var de skulle börja bland allt nytt – olika sorters blad, gräs och pellets:

Vissa bestämde sig för pelletsen ändå. Smart, för resten finns ju kvar sen.

Uppdraget att öppna upp det som börjar växa igen verkar de ta på största allvar och det ska bli intressant att se hur de lyckas.

Troligen lättare att räkna antalet lamm på bilden om någon vecka!

Buskröjare in action!

Priset för årets latmask är kanske inget man vill ha… Men det är risk att man tilldelas det om man lägger sig ner och smaskar i sig en upphittad pelletshög medan kamraterna galopperar omkring och upptäcker omgivningarna:

Jackpot!

Givetvis ett bagglamm, de är betydligt mer pelletsfokuserade 🙂

Bra väder, äntligen

I år har definitionen av ”bra väder på semestern” ändrats och vi är nu mycket glada att vår sista vecka  innan det är dags att börja jobba har bjudit på 20 mm regn! Med både god och mindre god timing… Vi hade önskat pressning av halm ”i början av veckan” och det blev klart med minsta möjliga marginal i måndags, puh!

Det vore ju något ironiskt om det skulle regna på halmen just i år…

Efter pressningen har det dock regnat på balarna så det har inte gått att köra in dem, men vad gör väl det?

Halleluja!

Det finns utrymme för mer regn, men nu har den värsta paniken lindrats. Vi har börjat ge lite sly som komplement till det knappa betet och det uppskattas:

”I löv jo”!

Lammen har lärt sig att ljudet av motorsåg betyder godis. Vissa är såpass intresserade att de gärna skulle hugga lite själva:

Fast hur får man igång den?

I torsdags var det vägning inför mönstringen på fredagen. Lammen var superduktiga på att gå in i fållan vilket nog kan tillskrivas pelletstricket 2.0. De får nu nämligen lite pellets (än så länge 150 gram per dag) för att inte tappa för mycket i tillväxt.

Bordsskick, vad är det?

Gott om plats när inte mammorna är med

Trots att det inte finns minsta lilla drivgång är de flesta snälla och går frivilligt in i ”väntfållan” vid vågen:

Samarbetsvillig

Det var soligt och varmt på kvällen så vägningen fick ske i skydd av parasoll. 37 lamm på 45 minuter, vi ger dem högsta betyg i ordning och uppförande (om man bortser från att de gärna ville välta parasollet…).

Arbetsmiljöförbättring!

Vi brukar ju ta in och skilja lammen på stall innan mönstringen och låta dem övernatta inne. Eftersom vi skilde ifrån redan för två veckor sedan och SMHI lovade max 1 mm regn under natten så lät vi dem vara ute. Dåligt beslut! Vid tretiden började det åska och totalt kom det istället 10 mm regn. Sedan började det blåsa ordentligt och snälla mönstrings-Birgitta kom klockan 13 istället för 9 – då var lammen torra igen! Insamling igen och sedan upp på bord för bedömning av färg, lock, pälshår och kropp.

Svansen indikerar att det är mysigt att vara i fokus!

Även vid mönstringen var det kö:

Åh, när blir det min tur?

Några försökte till och med smita upp på bordet en extra gång, men det fick såklart stävjas. Sämst av alla var som väntat den lilla pellen 18055:

Men ganska söt med sin ”krage”!

Mönstringen kan sammanfattas med bra kroppar, mest stora lockar, varierande färg och bra pälshår. Åtta potentiella tacklamm till liv, vi kommer att välja ut dem när vi har fått avelsvärdena och de vuxit till sig lite till.

Under dagen ska lammen få göra lite nytta och vi tror att de kommer att gilla det. Vi håller på att stängsla lite provisoriskt i supergrannen Olofs skog. Inte så mycket roligt gräs såhär sent men massor av sly!

I bakgrunden spår av att det gått kor här, i förgrunden spår av vildvsin!

Genom att låta betena vila lite och att det faktiskt kommit lite regn så hoppas vi att detta ska bidra till att ta oss igenom hösten utan att behöva stödfodra ännu mer. 2018 kommer att gå till historien på sämsta tänkbara sätt. Det är nu ungefär 150 år sedan massor av svenskar tvingades emigrera på grund av missväxt. Det är lätt att tro att det inte kan hända igen, men maten kommer inte från affären, utan från bönder någonstans i världen. Och visst är det bäst om den bonde din mat kommer ifrån verkar i vårt eget land för kortare transporter och fler arbetstillfällen i Sverige?

Nästan i hamn!

I söndags blev andraskörden klar och i måndags kom det lite vältajmat regn, med betoning på lite. SMHI ”hotade” med upp till 35 mm, men det stannade vid 6 mm. Bättre än inget och det finns många som är betydligt värre ute än vad vi är.

Lagom stor traktor som vanligt…

Strängarna var desto mindre  men det var givetvis väntat i det här vädret.

Kanske 75 % av ”normal” mängd

Totalt blev det elva balar. Vi fick 18 i maj och har fyra kvar sedan 2017 så vi klarar oss nästan i vinter.

Man måste tänka på vintern även mitt i sommaren!

Häromdagen blev det en mun mindre att mätta. Ett bagglamm, det allra största,  hittades dött på betet 🙁 Mest troligt en stångningsskada efter kamp med någon av de andra ligisterna.

Otrevligt fynd 

En annan vanlig orsak till plötslig död på bete är gasbrand men det är våra lamm vaccinerade emot. Det är omöjligt att skydda dem mot deras egna dumheter  men visst önskar man att man kunde!

Tänk nu en extra gång på att välja svensk mat, både animaliska och vegetabiliska produkter! Ju färre svenska bönder som slås ut ett krisår som detta  desto bättre är vi rustade för framtiden. Det är inte mest bönderna det är synd om när det går dåligt,  de brukar klara sig på något sätt – utan de som drabbas är ju konsumenter som inte längre har tillgång till den rena och miljösmarta mat som produceras i Sverige!

Äntligen x 3!

Äntligen nummer 1: Den nya korven har kommit! Nygamla smaker i form av Västgötsk grek och Mää-rguez, finns i butiken och på Rekoringen 🙂

Numera en Sjögårds-klassiker!

Smala korvar, snabba att grilla medan man väntar på att lammkotletterna ska bli klara!

Lyx-variant av snabbmat!

Äntligen nummer 2: Förstaskörden klar! Det blev rekordtidigt för oss och många andra efter den långa och ihållande värmeperioden. Vi tror att vi fick ett riktigt bra foder som passar tackorna under högdräktighet och lamning. 18 balar, det räcker i ungefär tre månader.

Slarvig maskinstation som lämnar en massa öar av gräs kvar?

Absolut inte, de har bara försökt navigera mellan stenarna…

Det allra bästa fodret!

Äntligen nummer 3: Dagen efter att ensilaget var säkrat (kan man önska sig mer?) har det regnat. Mycket välbehövligt!! Inga extrema mängder men förhoppningsvis tillräckligt för att gräset ska orka ”starta om”.

Det syns att det behövs regn på flera sätt…

… tackorna som nu varit ute i tre veckor har fortfarande inte fått regn på sig förrän idag. 17015 till vänster är betydligt renare i pälsen efter att ha gått ute lite längre.

Resultatet av kort stunds kvällsklappning!

Härligt med sommar och sol men lagom är bäst. Hur mycket solen än lyser vet man ju med säkerhet att det blir ostadigt kring midsommar om inte förr!

 

Alla pratar om sommar!

Äntligen! Efter sedvanliga förberedelser med drivgång och pellets kunde ulltussarna få komma ut. I år blir första anhalt betet närmast gången så det krävdes inte så mycket byggande. Här gick de inte alls ifjol så det ska vara så gott som parasitfritt, bra för lammen.

Innan det var dags på riktigt och bara lammen kom ut tyckte mammorna det var konstigt när alla var ute samtidigt:

Hallååååå, var äääääär du?

Nu slipper de känna sig innestängda mammorna, och kan ha sina bäbisar under ständig uppsikt. Lite ropande är det ändå i början innan lammen vant sig vid de nya rutinerna. På filmen kan ni se hur det såg ut när de förflyttades. Lite trixigt som vanligt men på 20 minuter var alla på rätt ställe.

Väl ute fanns det såklart mycket att upptäcka 🙂 Ett stort stenröse som vi mest tycker är i vägen uppskattades av lammen. Och så fick de börja äta gräs mer ”på riktigt” förstås.

Klätterställning!

Jag gör som mamma jag!

Vi var ”mitt i en bal” som vi inte ville kassera så den körde vi upp till fåren hos grannen. Tidigare har de fått morgon och kväll men nu slipper vi det momentet. När detta ensilage är slut så får de tre tackorna komma till den stora gruppen så räcker gräset till grabbarna.

Det kan man kalla fri tillgång!

De litar på att vi inte ska skada dem och har inte så mycket ”trafikvett”:

Totalt orädda för att komma under ett däck…

Efter att de nyutsläppta tackorna fått beta några timmar och samtidigt rensat fötterna från halm och gödsel i gräset tog vi in dem i en fålla för pedikyr. De var riktigt duktiga faktiskt, trots att det var första gången i år:

Insamlade!

84 ovilliga ben att hålla fast och klippa klövar på, det bästa var nog saften i pausen… Men skönt att ha det gjort och faktiskt lättare att göra det ute tycker vi.

Och man slipper ju jobba själv, det finns alltid medstjälpare!

Vi har lite havre över som tackorna fått som komplement till det ganska sparsamma betet. Lammen uppvisar sitt extrema sinne för dåligt bordsskick när de får chansen:

Är det detta som kallas ”hoppa i galen tunna”?

Idag har de fått en ny fålla på samma bete och var väldigt nöjda med det:

Men kanske de inte uppskattar de blommande träden lika mycket som vi?

Imorgon lovar SMHI 25 mm regn. Bu säger säkert många, men det behövs nu efter den starka värmen som varit så vi är nöjda. Sedan vill vi gärna ha sol igen, snart är det ju dags för förstaskörd!

Sommaren närmar sig!

Sommar blir det såklart när ulltussarna släpps på bete, och nu tror vi att det är nära. Temperaturen är på väg upp och gräset börjar äntligen ta ordentlig fart. Vi har fått dra om en del av staketet så det blev till att plocka fram spett och hejare igen:

Till vänster i bild syns det hur stenrika vi är!

Trots perioder med mycket snö har staketen i övrigt klarat sig ganska hyfsat över vintern visade det sig vid en översyn.

Här har staketet utsatts för fallande träd och blivit alldeles uttänjt…

… efter lite spänning ser det bättre ut!

Vi köpte en bok om stängsling när vi skulle börja ordna med nya staket för fyra år sedan. Det står inget i den om att man bör ha en labrador med sig, men det verkar dumt att chansa, eller hur?

En naturlig del av utrustningen!

Inne i stallet växer de små bäbisarna så det knakar! Alla får inte plats vid dagisets krubba och givetvis gynnar det de största:

Trängsel!

Det räcker med ganska lite kraftfoder för att hjälpa våmmens utveckling att komma igång och en stor del av lammen äter vid foderbordet när tackorna får sitt kraftfoder så egentligen gör det inget att det blir så trångt.

Det är många som gillar att se det ”litegrann från ovan”:

Klättrande lamm, här med sin adoptivmamma.

Och klättrande katt!

Lite oklart hur katten Turbo kom upp på dörren och väl där tyckte han själv att det var en aning oklart hur han skulle ta sig därifrån…

Ikväll upptäckte vi ledinflammation på ett av lammen. Halt och med svullen hasled men vid gott mod så vi hoppas på god prognos. Hon har fått penicillin, smärtstillande…

…och ett streck på ryggen för att vi ska kunna hitta henne i mängden!

Lamm springer fort även på tre ben och de är förvillande lika så det är bra att ha ett kännetecken!

Samtidigt som vi gläds åt att snart ha djuren ute i det gröna går våra tankar till familjen Aschan på Molstaberg som mist över 40 får i en vargattack 🙁 Man kan ha olika åsikter om vargförvaltning, men detta är ju en mardröm för varje djurägare. På Molstaberg har man inte så kallade rovdjursavvisande stängsel överallt och därför beviljas ingen skyddsjakt då de inte anses ha gjort allt för att skydda sina djur. Med över 1000 djur på bete är det enorma merkostnader (miljonbelopp) för att anlägga och sköta dessa särskilda stängsel, något som man bara delvis får bidrag för. Utan att låta alltför bitter så skulle man ju kunna tycka att om man som djurägare ansvarar för att hålla sina djur inne i hagarna (vilket dessa djurägare och merparten av övriga som drabbas av vargangrepp gjort) så får staten ansvara för att hålla sina djur ute från hagarna. Men så fungerar det inte…

Skolstart, check

Sol- och stängselskolan har öppnat för säsongen. I vanlig ordning var mammorna väldigt avundsjuka på att de inte fick komma ut:

Varför är det så smala öppningar?

Ett par av de minsta tackorna lyckades faktiskt pressa sig igenom (innan vi förstärkte grinden), kanske trodde de att det var åhörardag i skolan? Lammen är alltid lite skeptiska i början och det brukar mest vara de äldsta som är ute. De har en landgång att gå på och bara den tycker de är ganska kul:

Klättra är ju alltid en höjdare!

Men efter ett tag vågar de sig ner på marken och iväg också.

Förutom att lära sig att inte vara rädd för solljuset så tränar de på att staket kan göra ont. Tyvärr kan man ju  inte berätta detta för dem och de lär sig inte heller av varandra utan alla årets 40 små nosar kommer antagligen att få sig en stöt. Lite snällare att lära sig detta på plastnäten dock, snarare än ståltråd.

Modigt långt borta från stallet, snart blev det en stöt från nätet och snabb retur in till tryggheten

Det ser ut som ganska kalla nätter de närmaste dagarna men vi hoppas snart kunna släppa ut åtminstone de tackorna som lammade först med sina bäbisar ganska snart. Gräset kom igång fint när det var varmt förra veckan men har nu stannat av igen:-( Vi har inte särskilt bra ensilage att utfodra med så bra bete vore verkligen att byta upp sig för tackorna som nu går på max för att ge mjölk åt snabbväxande lamm.

Inte så många bra bilder blev det, bland annat på grund av linslus-lamm som är i vägen när man sätter sig på huk för att fotografera:

Är det detta som kallas närbild?

Grus är tydligen mer intressant än gräs?!

Lammet till vänster ovan har ett mörkare parti i pälsen (det som ser ut som en skugga), det ska bli intressant att se om det bleknar under sommaren.