Kategoriarkiv: Foder

Stalltips

Nu har vi börjat på andraskörden med ensilage. Det är inte alls lika grovt som de förra balarna och fåren äter upp mycket bättre. Det är dock ganska blött och de har verkat extra sugna på halm.

Fd sjuklingen mumsar i sig!

15002 (i mitten på bilden) är nu utsläppt bland de andra och verkar nästan återställd. Hon har lite dålig koordination fortfarande och kan hålla huvudet lite snett.

För att ulltussarna alltid ska ha fräsch halm har de fått en halmhäck som de verkar uppskatta.

Här håller det sig mycket renare än i bädden.

Vi strör ungefär var tredje dag och då fyller vi på äthalmen också. Den är populär:

Kloka de är, som förstår att äta fibrer!

Tidigare har de mest ägnat sig åt att sortera ut grässtrån ur halmen, men nu ÄTER de verkligen av den. Kanske också för att de är för tjocka för att få fri tillgång på ensilage och vill bli mätta ändå…

Var är regnet???

Inte den varmaste sommaren man upplevt, och tur är väl det! Glassförsäljningen går tydligen trögt i det förhållandevis svala sommarvädret, men hur torrt det skulle vara om det var riktigt glassväder vågar vi knappast ens tänka på. Som vanligt hjälper det inte att läsa prognoser, vädret styrs som bekant inte av SMHI & co, men det är svårt att låta bli… Ännu värre blir det av att det utlovade regnet ständigt skjuts på framtiden eller i praktiken uteblir. När vi kollade igår så lovade SMHI ca 15 mm på torsdag och 37 (!) mm på fredag. Av detta återstår nu 0,7 mm.

På den nyskördade vallen borde det nu vara frodig och näringsrik återväxt, men det står väldigt stilla med tillväxten kan man säga.

Hinderbana? Nej, bara en massa flaggor som markerar de värsta stenarna…

Inte så värst frodigt precis, och nu är det nästan två veckor sedan skörd. I närbild ser det ut såhär:

Deppigt!

Fåren har än så länge att äta, men det börjar tryta. Dagtid vilar de gärna i skuggan om det är varmt:

Svalt och skönt ställe för lite eftermiddags-idissling!

Där baggarna och ”Femman” går finns det en grund till en före detta ladugård som nu är bevuxen med en massa björkar. Ulltussarna har ätit upp alla gröna blad de nått och skapat ett bra ställe att finna svalka på:

En bagg-berså!

Fördelen med torkan är att gräset under trådarna inte växer alltför mycket. Igår fick det ändå bli en runda med röjsågen. Genom att göra detta i torrt och soligt väder så varar effekten lite längre genom att gräset faktiskt dör av lite istället för att bara genast växa vidare.

Just här vill man ju INTE att det ska frodas!

Att röja staketen i varmt väder orkar man knappast i långbyxor. Och gör man det i shorts så får man samtidigt en effektiv peeling av benen:

Som på spa!

Men – inget ont som inte har något gott med sig, bokstavligt talat 🙂 Hallonen börjar mogna och det växer en hel del längs staketen:

Paus-fika!

Fåren kämpar på med havren och vi har putsat den bitarna de redan betat. De byter gärna till det nya området när man öppnar:

Full fart framåt!

Lätt att se skillnad på före respektive efter avbetning. Förhoppningsvis kommer det putsade igång att växa så att lammen kan få parasitfritt och supersmakligt fräscht bete efter avvänjning. Bara två veckor kvar vid mammornas sida nu!

Med alla dessa soltimmar så hoppas vi att det formligen exploderar när regnet väl kommer!

Dansa regndanser, tillbe vädergudar – snälla gör vad ni kan för att bidra med lite livgivande vatten!

Medaljen har även en framsida!

Igår var det inte så trevligt med sommarvärmen… Men ikväll var det betydligt bättre! I solsken och svalkande vind iordningställde vi ett litet ”experiment” åt ulltussarna. istället för att skörda helsäden som ensilage får de nu beta havren som ganska nyss gått i ax.

Redo för fårkontakt!

Fåren har senast gått på festplatsen, ett vykortsmässigt fint bete tycker vi – men de brukar inte trivas så bra där någon längre period. När vi ordnade med det nya staketet hade de flesta påbörjat sin kvällsvila och antagligen förlikat sig med situationen. Det går ju trots allt ingen nöd på dem, även om de får jobba lite hårdare för gräset i den fållan.

OK då… Bara några nyfikna kommer fram, men de flesta blir kvar och äter eller kvällsidisslar. En vacker syn!

Vi lyckade mot alla odds både få ett nytt nät på plats och plocka undan det befintliga utan att de kom och ”stjälpte till”. När det väl var dax att låta dem förstå att det vankades nytt bete var de inte nödbedda:

När ryktet spred sig kom alla i ett huj!

Väl på plats gick de verkligen in för uppdraget ”intensivt bete”. Kanske hade de läst artikeln i den eminenta tidningen Fårskötsel? Där stod det att om man väljer att låta djuren själv ”skörda” helsäden så är det viktigt med högt betestryck för att de inte bara ska trampa omkring och förstöra utan istället äta hyfsat rent. Därför är det en smal fålla som bara beräknas räcka 1-2 dagar.

Intensivt? Jajamensan!

Det är första gången vi provar med den här metoden. Även om man skördar helsädesensilage som rundbalar tidigt så blir det en del spill. Det känns smidigare att hantera det med betesputsen istället för på foderbordet i höst.

Sjuklingen då? Han verkar inte oväntat ha lite ont i bakkroppen men är vid gott mod och hänger utan problem med de andra. Imorgon blir det mer smärtstillande och givetvis noggrann koll på såret.

Naken rumpa men pigg och glad!

Det är inte så dumt med sommar ändå 🙂

”Tala med djur”

Hur vet man vad ett djur menar eller vill säga? Ibland är det svårt att tolka men ibland väldigt lätt. Idag till exempel. När ulltussarna såg att det var aktivitet i fållan intill där de gick och där det var ganska lite kvar att äta så sa de ”GE OSS MER BETE!!!”. Det vågar vi säga utan att på något sätt vara utbildade i djurkommunikation 🙂

Eller säger de kanske ”ÖPPNA GRINDEN!”?

Vi hade tänkt spara hälften av vallen som såddes in ifjol till att skördas som ensilage men eftersom solen verkar gå på lågvarv i år och det faktiskt trots det också är ganska torrt igen  växer gräset rätt sakta så nu fick det bli bete på en del av detta område. För att kunna gränsa av det blev det till att röja en ”gata” att sätta elnätet i:

”Äntligen” fick nöjsågen komma till användning igen

Vi mätte först med hundmetoden och såg att det verkligen var väldigt långt, gräset:

Chokladhund nästan osynlig!

När nätet var på plats var det dags att öppna grinden. I ett huj rusade de över till mossen där de gått innan och verkade först nöja sig med det, de visste ju inte att det nu även fanns en ”djungel” av gräs lite längre bort…

Nytt bete, alla mular i marken

Lydiga som de är, våra får, kommer de oftast på inkallning och så även idag. Vi tänkte hjälpa dem på traven att hitta till ”djungeln”. Och visst lydde de:

Full galopp!

Lite skeptiska var de först, det brukar ju vara ett nät med ström i där gräset tar (tog) slut… 14002 var den som först vågade passera den gamla gränsen och då följde snart de andra efter.

Modigast!

Betet ska idealiskt vara ca 10 cm högt. Om det är så högt att lammen inte syns, då vet man definitivt att det är förvuxet! De behövde inte ens böja ner huvudet för att beta 🙂

Bekväm ”arbetsställning”

Även om de små grå knappt syntes så såg de tydligen ganska bra för klappsugna 14008 plöjde raskt fram genom djungeln för en kelstund:

Även i långt gräs kan korta ben förflytta sig snabbt

Nu har det regnat en del och vi hoppas på sol och stabilt väder så att betet växer och vallen kan skördas. Fint semesterväder vore ju inte heller så dumt, men fodret är viktigare!

Gräs gräs gräs!

Slutet gott, allting gott. Det instabila vädret var ett stressmoment, men i tisdags pressades gräset och nu har vi 21 balar förhoppningsvis jättefint foder att ge under högdräktighet och lamning nästa år. En lite mindre, men fortfarande stor, traktor blev det den här gången:

Och snabbt går det! Alla klara på 1,5 timme.

Igår samlade vi ihop dem och stängde av dem från nyfikna klövar och mular. Prydligt och betryggande att ha nästan halva vinterbehovet säkrat!

Drygt halva förstaskörden, såhär mycket har vi aldrig fått!

Bra att vallen vuxit såpass bra, men dessvärre har även gräset under staketen gjort det. Nationaldagen firades därför av husveterinären tillsammans med röjsågen. Det bästa med det arbetet är att duscha efteråt!

Svettigt och med små små gräsfragment överallt… Men nöjd!

Efter röjning orkar strömmen med lite bättre. Vi brukar inte ha problem med rymmande djur men det är viktigt att de aldrig lär sig att staketen är strömlösa, då skulle de kunna bli helt omöjliga att stänga in.

Så ska det se ut!

När balarna samlats ihop och staketen röjts fick fåren komma upp på vallen för att efterbeta mistor och kanter. Ett uppdrag de åtog sig med nöje!

Jordfast sten storlek XL blev en populär ”ö” av massor med lyxgräs!

Den steniga marken gör sig påmind även vid vallskörd. Små ”lösa” stenar klarar maskinerna hyfsat men de jordfasta och stora kan göra rejäl skada och är därför markerade med stolpar eller flaggor – de syns naturligtvis inte i det höga gräset.

Efter avbetning, fåren lämnar det grova gräset

På bilden ovan skymtar stenen till vänster om stolpen. Allt det späda gräset och klövern har tagits omhand av ulltussarna, jämför med den första bilden!

Längs med staketen blir det också lite kvarlämnat gräs och även här gör de små grå ett bra jobb:

Inget ska gå till spillo!

En aning spill får man räkna med, fast lammen skulle nog kalla det för ”årets skörd” som de nu redan fått provsmaka:

Verkar ha fått godkänt, bådar gott inför stallsäsongen!

Enligt bondepraktikan ska det nu regna i 40 dagar , vi får se om det stämmer?!

Om vi bodde i USA…

… så skulle vi nog vilja stämma SMHI och yr.no. Vad nu det skulle tjäna till?! Fortsatt noggrann koll på prognoserna gav vid handen att det skulle komma lite regn idag söndag (som mest sades 3-4 mm) och sedan uppehåll måndag och tisdag. Beslut om att chansa och snälla maskinstationen ryckte ut med vidunderekipaget för att slå (västgötska) eller om man så vill hugga (skånska) gräset på förmiddagen.

Lite lätt överdimensionerat för våra marker…

Strax efter att allt gräs låg i prydliga strängar så kom regnet. Först tyckte vi att det var som förväntat, det var ju sagt att det fanns risk för några millimeter. Men utan att ha någon regnmätare så vågar vi nu säga att båda prognoserna visade rejält fel 🙁

Torkar dåligt för tillfället, men det är åtminstone rejäl skörd!

Djuren är också missnöjda (och då har de inte ens sett prognosen!) och klagar högljutt. Ett av lammen hittade sig en liten koja att ta skydd i:

Torrt i skydd av buskar och träd

För själva foderkvaliteten är det inte katastrof att det regnar på gräset när det inte har hunnit börja torka, men vi hoppas nu att det ska klarna upp så att det kan pressas på tisdag utan att vara alltför blött. Såna här dagar är livet på landet som sämst. Då får man tänka på att det finns mycket som man absolut inte skulle vilja vara utan:

Det är SÅ värt det!

Äntligen regn! Eller?

Ja, hur vill man ha det egentligen? Härligt med grillväder och sol, samtidigt som det behövs regn för att gräs och annat ska växa. Extra prekärt med vädret nu när det är dags för första grässkörden. Tänkt idag onsdag egentligen, men så flyttade SMHI regnet och nu är nästa plan imorgon.

På mobilens startskärm nu…

Det är lätt att bli en aning besatt av vädret, samtidigt som man givetvis inte kan påverka det minst a- det blir ju som det blir. Blir det bara tillräckligt uppehåll så tror vi på en hyfsad vallskörd. Det är nästan ”hundhögt” nu 🙂

Man kan mäta på olika sätt, detta är vårt!

Betet där fåren går återhämtar sig förstås avsevärt bättre när det kommer regn och nu är vi inte lika oroliga över deras tillgång till näring. Den nya insådden artar sig fint. havren har verkligen satt fart efter regnet:

 Är det trots, eller tack vare stenen?

Själv vallfröblandningen är sådd några dagar senare och inte förrän igår kunde man se att den kommit upp. Men nu så!

Det är det här som ska bli får-mat

Havre sår man in för att skydda vallen medan den etablerar sig. I år ska vi prova att beta ner det i sommar istället för att skörda det som helsäd tänkte vi. Ett ganska näringsrikt och parasitfritt bete blir det och billigare att låta djuren skörda det själva.