Kategoriarkiv: Får

Oväntat och oaptitligt fynd

I tisdags skulle tackorna äntligen få nytt bete, något de verkligen efterfrågat. När de är av den åsikten brukar de självmant marschera mot grinden och liksom peka ut att det är dags att öppna. Så även denna gång, utom en tacka som låg kvar i gräset?! Högst märkligt tyckte husbonden, själv hemma då hans bättre hälft var på LRF-träff.

Definitionen av ”nedsatt allmäntillstånd

Det var 14010 som trots att hennes kompisar bräkte för fullt i hopp om nytt gräs inte ens orkade ställa sig upp 🙁 Diagnosen var snabb att ställa, men desto mer tidsödande att åtgärda – fluglarvsangrepp. Det är ju inte så varmt nu och stackars tackan hade angripits utan synbar anledning. Fluglarver brukar annars dras till fuktig ull till exempel vid sårskador eller diarré. Sommartid är det inte helt ovanligt att de lägger ägg och orsakar problem ”bara sådär” men vi trodde faran var över för i år.

Husbonden utrustade sig med sax och började klippa, ett mödosamt och inte så trevligt arbete bland de krälande larverna som fanns längs rygg och bakben. Husveterinären anslöt så småningom och efter någon timmes jobb med sax, flugmedel, avmaskning för att mota larverna inifrån och penicillin mot hudinfektion samt givetvis smärtlindring såg hon ut såhär:

Rumpan bar! De larver som fortfarande syns är döda, vi lyckades inte få bort alla.

Ordentligt insjunken i våmmen också så hon hade uppenbarligen inte orkat äta så mycket under dagen. Vi försökte bryta av grenar och ge henne för att få i henne lättillgänglig energi i form av blad men då kom ju såklart de andra sättande och snodde dem.

Någon timme senare gick vi ner i skydd av mörkret och bröt så tyst vi kunde av några grenar. 14010 var på sjuka djurs vis för sig själv och lyckades få behålla lyxmaten för sig själv:

Sjukhusdiet för får! Skönt att hon ville äta!

Morgonen efter hade hon bara flyttat sig några meter och såg inte alltför pigg ut, men vi var glada att hon levde åtminstone – man vet ju inte hur de ska klara en sådan påfrestning!

Bättre än när hon hittades av husbonden, men inte sig själv.

Som väl var verkade hon helt som vanligt (om än med avvikande utseende) på kvällen och gick och betade med de andra.

Återställd! (Och ja, nu har de fått nytt bete när hon orkade hänga med dit)

Fluglarverna var väsentligt fler på henne än på lammet som drabbades förra året men hade inte gått genom huden utan kröp ”bara” utanpå. Men det är vansinnigt äckligt ändå!

Hösttecken och nästan lite känsla av vinter

Sommaren 2018 fortsätter att överraska! Igår kom det en rejäl hagelskur och såhär såg det ut vid grannens ridhus:

Vad hände?

Lika fort var det över även om det åtföljdes av åska och allmänt ostadigt väder. Det syns verkligen skillnad på lammen nu – de är riktigt silvriga och fina efter att ha blivit ”tvättade”.

Eftersom gräset nu har kommit igång är de ”hemma” igen och har fått avsluta sitt uppdrag som röjare i skogen. De gjorde ett gott jobb kan man minst sagt säga!

Jämför med nästa bild!

Inte svårt att se skillnad…

Snabb tillväxt är det också på lammen och idag åkte de nio första samt en tacka till slakt. Igår var det därför vägning och märkning.

Koncentrerad husbonde noterar vikten på var och en

Åkband monterat!

De största fick sina återtagsmärken isatta för att det ska vara lätt att sortera dem inför lastningen.

Den överblivna pelletsen ställde vi på mineraltunnan och otroligt nog lyckades de faktiskt inte välta ner den trots ihärdiga försök:

I mitt nästa liv ska jag bli cirkusartist! sa lammet 🙂

En av årets utslagstackor är 15005. Tyvärr, eftersom vi verkligen gillar henne på många sätt och hon ger fina lamm. Men hon sköter inte sina moderliga plikter som sig bör och nu är hennes frikort slut. Vi har kvar en avkomma till henne som inte verkar ha ärvt det dåliga beteendet. 15005:s mamma hade ett karakteristiskt och inte så fördelaktigt utseende, man kan ana att det var på väg att bli så även för henne själv om hon hade blivit äldre:

Luggtuss, långt ansikte och långa hängande öron… Men det gör egentligen ingenting!

Bagglammen tyckte att det var VÄLDIGT intressant med en mogen dam när vi släppte in henne till dem igår så för att få lite lugn blev det så att hon och hennes dotter från i år fick övernatta i fållan istället.

Tjejkväll med gott om plats. Grabbarna lite frustrerade på utsidan!

Gräset är ju inte så fräscht där djuren varit instängda så det fick bli ett hönät och det verkade de gilla för det var nästan tomt i morse.

Nattamat

På transporten fick 15005 åka i egen kupé för att inte behöva skapa ett fårens metoo. Man kan lugnt säga att bagglammen har en del att lära sig när det gäller samtycke…

Lugnast så!

Alla köttlådor är bokade den här omgången men det finns kvar de övriga tillfällena – se datum och mer information i högerkanten!

Dags att göra plats i frysen!

Den extremt långa högsommaren har övergått i mer behaglig sensommar. Gräset växer i raketfart nu 🙂 Sensommar innebär också dags för att skicka de tio första lammen till slakt under nästa vecka. Du missar väl inte att beställa en låda, eller åtminstone en halv? Vill man bara prova lite lammkött så går det givetvis bra att köpa detaljer också. Här till höger kan du läsa mer om pris och vad som ingår i lådan. Vi kommer att vara med på Malta Johanns marknad i Falköping 1 september – vi kanske ses där?

Våra vänner på Ängsbacken säljer också köttlådor men av nöt. Det kan ju vara gott med variation från lammet då och då! Innan ni testar Ängsbackens kött måste vi varna er – det finns risk att ni inte vill ha något annat nötkött sen… I vanliga affärer finns hängmörat kött av så fin kvalité inte att uppbringa! Här kan ni läsa mer: Ängsbackenskött2018

Tänk på att det verkligen skulle avlasta slaktköerna och minska foderbristen om alla köpte sig minst en köttlåda i höst! Även om det har börjat regna kommer torkans effekter att märkas minst hela kommande stallsäsong.

Är man inte ondskan själv som äter små söta lamm? Det har man rätt att tycka, men man ska komma ihåg att kött från affären är också gjort av djur – djur som antagligen inte haft tillgång till regelbunden kvällsklappning. Vi har inga problem med att vissa väljer att avstå kött, men om man vill ha kött tycker vi att man ska välja rätt sort!

I mörkret är alla får grå… Och klappsugna!

 

 

Bra väder, äntligen

I år har definitionen av ”bra väder på semestern” ändrats och vi är nu mycket glada att vår sista vecka  innan det är dags att börja jobba har bjudit på 20 mm regn! Med både god och mindre god timing… Vi hade önskat pressning av halm ”i början av veckan” och det blev klart med minsta möjliga marginal i måndags, puh!

Det vore ju något ironiskt om det skulle regna på halmen just i år…

Efter pressningen har det dock regnat på balarna så det har inte gått att köra in dem, men vad gör väl det?

Halleluja!

Det finns utrymme för mer regn, men nu har den värsta paniken lindrats. Vi har börjat ge lite sly som komplement till det knappa betet och det uppskattas:

”I löv jo”!

Lammen har lärt sig att ljudet av motorsåg betyder godis. Vissa är såpass intresserade att de gärna skulle hugga lite själva:

Fast hur får man igång den?

I torsdags var det vägning inför mönstringen på fredagen. Lammen var superduktiga på att gå in i fållan vilket nog kan tillskrivas pelletstricket 2.0. De får nu nämligen lite pellets (än så länge 150 gram per dag) för att inte tappa för mycket i tillväxt.

Bordsskick, vad är det?

Gott om plats när inte mammorna är med

Trots att det inte finns minsta lilla drivgång är de flesta snälla och går frivilligt in i ”väntfållan” vid vågen:

Samarbetsvillig

Det var soligt och varmt på kvällen så vägningen fick ske i skydd av parasoll. 37 lamm på 45 minuter, vi ger dem högsta betyg i ordning och uppförande (om man bortser från att de gärna ville välta parasollet…).

Arbetsmiljöförbättring!

Vi brukar ju ta in och skilja lammen på stall innan mönstringen och låta dem övernatta inne. Eftersom vi skilde ifrån redan för två veckor sedan och SMHI lovade max 1 mm regn under natten så lät vi dem vara ute. Dåligt beslut! Vid tretiden började det åska och totalt kom det istället 10 mm regn. Sedan började det blåsa ordentligt och snälla mönstrings-Birgitta kom klockan 13 istället för 9 – då var lammen torra igen! Insamling igen och sedan upp på bord för bedömning av färg, lock, pälshår och kropp.

Svansen indikerar att det är mysigt att vara i fokus!

Även vid mönstringen var det kö:

Åh, när blir det min tur?

Några försökte till och med smita upp på bordet en extra gång, men det fick såklart stävjas. Sämst av alla var som väntat den lilla pellen 18055:

Men ganska söt med sin ”krage”!

Mönstringen kan sammanfattas med bra kroppar, mest stora lockar, varierande färg och bra pälshår. Åtta potentiella tacklamm till liv, vi kommer att välja ut dem när vi har fått avelsvärdena och de vuxit till sig lite till.

Under dagen ska lammen få göra lite nytta och vi tror att de kommer att gilla det. Vi håller på att stängsla lite provisoriskt i supergrannen Olofs skog. Inte så mycket roligt gräs såhär sent men massor av sly!

I bakgrunden spår av att det gått kor här, i förgrunden spår av vildvsin!

Genom att låta betena vila lite och att det faktiskt kommit lite regn så hoppas vi att detta ska bidra till att ta oss igenom hösten utan att behöva stödfodra ännu mer. 2018 kommer att gå till historien på sämsta tänkbara sätt. Det är nu ungefär 150 år sedan massor av svenskar tvingades emigrera på grund av missväxt. Det är lätt att tro att det inte kan hända igen, men maten kommer inte från affären, utan från bönder någonstans i världen. Och visst är det bäst om den bonde din mat kommer ifrån verkar i vårt eget land för kortare transporter och fler arbetstillfällen i Sverige?

Semester = arbete!

Nu är vi lediga från våra riktiga jobb och har tid att lägga fullt fokus här hemma. I den relativa svalkan under en av semesterns första förmiddagar var det dags för baggklippning. De hårfagra herrarna fick vänta uppbundna vid sin kli-anordning medan själva frisersalongen ställdes i ordning i skuggan.

Otåliga!

Buddvar var först ut. Det är han som är till höger på bilden ovan och man kan ana den bruna tonen i pälsen. Vanligtvis är ju ullen ren och glänsande när djuren varit ute i flera månader men så såg det inte direkt ut den här gången:

Inte bara gräset behöver regn!

Buddvar älskar att bli klippt och samarbetade så länge han fick stå upp. När han sedan skulle sättas på rumpan för att klippas på magen och runt benen protesterade han kraftfullt! Kompromissen blev att han lade sig ner och det fick bli lite slarvigt med de sista detaljerna.

Sitta på rumpan? Jag VÄGRAR.

Efter kampen om sista klippningen blev det skiftbyte. Erik såg nästan lite förskräckt ut när hans polare kom tillbaka lite mer slimmad:

Vem är det där??

Erik har ju lite finare ull och sån tar det alltid emot att klippa av, även när det verkligen behövs. Han tyckte också att det var toppen att bli klippt och behövde egentligen antagligen inte ens varit bunden för att stå stilla:

Snygga lockar!

Svansen upp betyder ”gilla” på fårspråk!

Grabbarna har haft gott om bete trots torkan och det syntes på hullet:

Som julgrisar!

Igår skulle vi väga lammen. Både ynglingarna och de gamla tackorna krånglade något otroligt med att gå in i fållan, det tog över en timme och mycket trixande att få dem på plats.

De sista värstingarna fick en egen specialfålla, då gick det till slut, puh…

De snälla blir som vanligt här i livet straffade och fick vänta extra länge i den riktiga fållan.

Tyvärr var ju en av förra tillfällets stjärnor inte med (eftersom någon stångat ihjäl honom 🙁 ) och i övrigt var tillväxten som väntat inte den bästa vi haft men det var väntat med tanke på vädret. Allra sämst var årets ”pelle” som vägde blott 18 kg trots att han är född ganska tidigt. Ett tydligt bevis på att ”mjölk ger starka ben” – liksom att brist på mjölk ger dålig tillväxt…

Minsting!

Hans mamma 10002 fick en märklig inflammation i spenen i våras när lammen var ganska nyfödda och den juverdelen sinlade sig sedan.  De har alltså varit tre lamm som delat på en spene och uppenbarligen har de andra två tagit merparten av mjölken.

Under dagen idag har vi fått 4 mm regn och även om det hade behövts mycket mer är vi tacksamma för det lilla som kommit. Det är många som har det värre än vi – inte minst de som bor i de eldhärjade områdena. Riktigt hemskt är det att det tydligen är vanligt att bryta mot eldningsförbudet. Om du ser någon som gör det, våga vara en störig person och säg ifrån! Det kan rädda både liv och egendom från att brinna upp!

Rena(re) får, flaxande nyheter och ny korv!

Lite av varje helt enkelt 🙂 Det har nu äntligen regnat (andra gången i lammens liv de blir blöta) och hoppet om andraskörd lever!

En vacker syn

Det behövs mycket mer regn förstås men det verkar faktiskt vara på gång. Vi låter fåren beta ganska hårt innan vi byter fålla till dem för att spara de torra betena. Detta gör ulltussarna väldigt motiverade när det väl är dags för ny adress:

Var det någon som sa nytt bete? Då kommer vi i full galopp!

I förra veckan fick vår ”guldhöna” (Orpington) flytta till himlen efter långdragna luftvägsproblem. På lördagen flyttade två nya Orpington-individer, Solgerd och Solbritt, in på Sjögården. De är inte så gamla och får bo i en egen liten avdelning så länge för att de övriga inte ska vara dumma mot dem.

Lite ängsliga i början

Om man tycker det är svårt att ta bilder på hundar, så vet man inte hur lätt det var innan man har testat får. Och fjäderbeklädda varelser är ännu värre… Vi hoppas på bättre bilder när de små liven får börja gå ut! Som vuxna kommer de att bli såhär stiliga:

Bild från ”Oskars Orpington”, uppfödare. 

Sist men inte minst – nu har korvsortimentet kompletterats med ölkorv med samma kryddning som vår populära Mää-rguez som också finns i lager. Vi är hemma i helgen – det finns även Chilitron och Västgötsk grek i butiken – välkomna!

Äntligen x 3!

Äntligen nummer 1: Den nya korven har kommit! Nygamla smaker i form av Västgötsk grek och Mää-rguez, finns i butiken och på Rekoringen 🙂

Numera en Sjögårds-klassiker!

Smala korvar, snabba att grilla medan man väntar på att lammkotletterna ska bli klara!

Lyx-variant av snabbmat!

Äntligen nummer 2: Förstaskörden klar! Det blev rekordtidigt för oss och många andra efter den långa och ihållande värmeperioden. Vi tror att vi fick ett riktigt bra foder som passar tackorna under högdräktighet och lamning. 18 balar, det räcker i ungefär tre månader.

Slarvig maskinstation som lämnar en massa öar av gräs kvar?

Absolut inte, de har bara försökt navigera mellan stenarna…

Det allra bästa fodret!

Äntligen nummer 3: Dagen efter att ensilaget var säkrat (kan man önska sig mer?) har det regnat. Mycket välbehövligt!! Inga extrema mängder men förhoppningsvis tillräckligt för att gräset ska orka ”starta om”.

Det syns att det behövs regn på flera sätt…

… tackorna som nu varit ute i tre veckor har fortfarande inte fått regn på sig förrän idag. 17015 till vänster är betydligt renare i pälsen efter att ha gått ute lite längre.

Resultatet av kort stunds kvällsklappning!

Härligt med sommar och sol men lagom är bäst. Hur mycket solen än lyser vet man ju med säkerhet att det blir ostadigt kring midsommar om inte förr!

 

Alla pratar om sommar!

Äntligen! Efter sedvanliga förberedelser med drivgång och pellets kunde ulltussarna få komma ut. I år blir första anhalt betet närmast gången så det krävdes inte så mycket byggande. Här gick de inte alls ifjol så det ska vara så gott som parasitfritt, bra för lammen.

Innan det var dags på riktigt och bara lammen kom ut tyckte mammorna det var konstigt när alla var ute samtidigt:

Hallååååå, var äääääär du?

Nu slipper de känna sig innestängda mammorna, och kan ha sina bäbisar under ständig uppsikt. Lite ropande är det ändå i början innan lammen vant sig vid de nya rutinerna. På filmen kan ni se hur det såg ut när de förflyttades. Lite trixigt som vanligt men på 20 minuter var alla på rätt ställe.

Väl ute fanns det såklart mycket att upptäcka 🙂 Ett stort stenröse som vi mest tycker är i vägen uppskattades av lammen. Och så fick de börja äta gräs mer ”på riktigt” förstås.

Klätterställning!

Jag gör som mamma jag!

Vi var ”mitt i en bal” som vi inte ville kassera så den körde vi upp till fåren hos grannen. Tidigare har de fått morgon och kväll men nu slipper vi det momentet. När detta ensilage är slut så får de tre tackorna komma till den stora gruppen så räcker gräset till grabbarna.

Det kan man kalla fri tillgång!

De litar på att vi inte ska skada dem och har inte så mycket ”trafikvett”:

Totalt orädda för att komma under ett däck…

Efter att de nyutsläppta tackorna fått beta några timmar och samtidigt rensat fötterna från halm och gödsel i gräset tog vi in dem i en fålla för pedikyr. De var riktigt duktiga faktiskt, trots att det var första gången i år:

Insamlade!

84 ovilliga ben att hålla fast och klippa klövar på, det bästa var nog saften i pausen… Men skönt att ha det gjort och faktiskt lättare att göra det ute tycker vi.

Och man slipper ju jobba själv, det finns alltid medstjälpare!

Vi har lite havre över som tackorna fått som komplement till det ganska sparsamma betet. Lammen uppvisar sitt extrema sinne för dåligt bordsskick när de får chansen:

Är det detta som kallas ”hoppa i galen tunna”?

Idag har de fått en ny fålla på samma bete och var väldigt nöjda med det:

Men kanske de inte uppskattar de blommande träden lika mycket som vi?

Imorgon lovar SMHI 25 mm regn. Bu säger säkert många, men det behövs nu efter den starka värmen som varit så vi är nöjda. Sedan vill vi gärna ha sol igen, snart är det ju dags för förstaskörd!

Lyckad final

De tog oss på orden, ulltussarna, och satte fart. Igår fredag lammade de tre sista inom loppet av 21 timmar 🙂

Supermamman 14008 (hon som aldrig sover utan bara kontrollerar vartenda steg lammen tar) fick två bäbisar:

Vakar som en hök!

De föddes på natten och hade redan diat när husveterinären kom för att mata dem strax efter 03.00. På morgonen vid sextiden nedkom 16025 med sitt enda lamm. Där missade vi chansen till adoption, för då låg huvudet fortfarande på kudden…

På kvällen vid sista titten på kameran såg allra sista tackan ut att vara lite lammig, och hon var ju dessutom också adoptionskandidat så det blev till att gå ut för att försöka få till det. Ett lämpligt trillinglamm som föddes häromdagen (störst i tripp trapp trull-kullen) valdes ut och en spann varmt vatten att blöta ned honom i togs fram. Tackan jobbade på och när hennes eget lamm kom ut i världen blöttes adoptivlammet ner och placerades ihop med sin nya bror. Adoptivmamman ifrågasatte ingenting utan tog hand om båda två lika bra, puh!

Men adoptivlammet hade lite åsikter och fick hållas ner så att nya mamman kunde slicka honom ren från allt vi kladdat in honom med!

Moderskänslor baseras inte på gener!

Den som var mest skeptisk var nog adoptivlammet som först inte ville dia på sin nya mamma, han var nog inte så hungrig heller vilket såklart ”äkta” nyfödda lamm är. Han letade först efter ett sätt att ta sig ut, men när vi visat till juvret så glömde han att det kanske var fel tacka:

Gott här också ju, och mindre konkurrens 🙂

För att det äkta nyfödda lammet säkert skulle få ordentligt med råmjölk nu när han fick ett syskon som redan hade tekniken inne matade vi med flaska tills han var alldeles proppmätt:

Nu orkar jag inte en droppe till, sa han till slut!

Idag diar han förstås på egen klöv:

Man tröttnar ju liksom aldrig på dessa diabilder…

Som en extra säkerhet för att adoptivlammet inte ska leta sig tillbaka till sin förra adress satte vi upp skivor åt det hållet.

Säkerhetsåtgärd, fast mest något roligt att bita i tyckte han.

En bild säger mer än tusen ord, och en film ännu mer:

Sådär, årets lamning överstökad. 40 lamm har vi nu fördelat på 21 tackor. Ganska stor spridning i ålder men alla växer såklart snabbt. Och hittar på rackartyg:

”Vattnet är ju grönare på andra sidan”, eller? Vem vill dricka i vattenkopp liksom?

Illbattingar i tidig ålder!

Imorgon blir det förhoppningsvis skolstart och snart är det faktiskt dags för betessläpp. För ett par år sedan undrade vi vad som skulle komma först, påskliljorna eller lammen. I år blev det faktiskt så att den första påskliljan inte slog ut förrän efter det sista lammet fötts, nämligen idag:

Ett osäkrare vårtecken, vi håller på lammen som indikator!