Kategoriarkiv: Avel

Stiltje bland silverpilarna…

I måndags var det en hektisk dag! Klockan åtta kom nya fårfrisören Camilla (som vi gärna anlitar igen) och tackorna fick därför ingen frukost utan stängdes in i en liten fålla. Värstingen (i klippsammanhang) höll sig rutinerat längst bort från dörren:

00040 – stor, stark och omöjlig…

Som vanligt fick vi skämmas lite för våra besvärliga bångstyriga får. Som om det inte är tillräckligt jobbigt ändå att göra det jobbet får man hos oss även kämpa för att över huvud taget hålla dem sittande!

Kräver både styrka och teknik!

Det gick trots motspänstigheten generellt bra att klippa de små grå. De blir alltid otroligt blanka direkt efter höstklippningen, antagligen en märklig känsla för dem själva!?

Till slut blev det dags även för de äldre och då fick vi en tråkig nyhet 🙁 00040 hade mastit så hon slapp klippning den här gången, det blev slakt istället…

Såhär såg ”mjölken” ut

Hon har inte verkat må det minsta dåligt och var liksom de andra i löjligt bra hull  men visst var det tråkigt ändå. Hon stod verkligen ut från mängden efteråt eftersom hon både var oklippt och en av de största:

Avsevärd skillnad!

När klippningen var avklarad fick tackorna mat och det var dags för årets sista tur till slakteriet. Utslagstackorna (som nu blev tre istället för två, snälla slakteriet lät oss efteranmäla) och de två sista lammen hade gått ute med ”vitansiktena” sedan installningen. Den dagliga träningen gav resultat!

Snabbt på plats!

Uppdelade och redo för avfärd!

Alla med åkband fick åka med till Skara, och på den turen blev det också upphämtning av kvävekärlet med frusna små superbaggar. På kvällen fick de riktiga baggarna komma in till damerna  Innan de kunde börja tjänstgöringen fick de på sig sina arbetskläder i grönt respektive gult:

Uppmärksamhet, ja tack!

Själva påklädningen verkade de mest tycka var mysig, de gillar ju all form av hantering. De fick precis som ifjol varsin grupp och intresset verkade först ganska stort. Vi får be om ursäkt för ”intima bilder”, men det är såhär får visar intresse.

Golden shower, helt etablerat som raggningsmetod i vissa kretsar!

Både Buddvar och Erik undersökte sitt respektive harem och vi hade goda förhoppningar om ”action”.

Flemande för att förstärka lukter, check!

Men det lugnade snabbt ner sig… Nu har det gått nästan en vecka och inte en enda tacka är betäckt. Vi hoppas att det snart verkligen drar igång på allvar, för vi vill ju inte ha alltför sena lamm.

Ofärgade rumpor

Erik pysslar med halmen medan tackorna äter, det är så långt ifrån bä-bis-tillverkning man kan komma!

Och där tog sommaren verkligen slut!

Vi trodde att det bara skulle bli en markering i kalendern att sommaren var slut eftersom tackorna skulle få komma in idag. Det fanns dock andra mycket påtagliga tecken:

Från sovrumsfönstret i morse!

Tackorna ska inte klippas förrän på måndag men för att säkert vara torra behöver de vara inne ett par dagar. Ull isolerar bra även när den blöt så de far inte illa av att vara ute, men det är väldigt mycket skönare för klipparen att jobba med torra får.

Igår fick de små grå tillskott av tre ”vitansikten”. Som försenad 40-årspresent till husveterinären införskaffade vi tre tacklamm av rasen Leicester. De är betäckta och förhoppningsvis dräktiga för lamning kring 1 mars. Vi ser dem som ett komplement och kommer inte att överge Gotlandsfåren. Leicester är mer ”flexibla” med sina brunster och kan fås att lamma tidigare, och så får vi ju vita skinn som kunder ibland efterfrågat.

Som vanligt får nyinköpta djur börja med fotbad, och sedan stå och torka på hårdgjord yta:

Trångt i poolen…

… men lite mer svängrum i torkavdelningen!

Efter den lilla spavistelsen leddes nykomlingarna i koppel ut till en fålla på betet. Det var kolmörkt och vi vågade inte släppa dem lösa. Redan då var det busväder så husbonden hade förberett en liten hydda till dem. Av smittskyddsskäl fick de inte övernatta inne i stallet.

God morgon!

Som väl var tog de sig inga friheter utan stannade lydigt innanför grindarna under natten. De fick vänta på sällskap en stund till så att vi kunde skilja ifrån de sista två slaktlammen och utslagstackorna.

Dags för installning, tyckte tackorna och hörsammade genast den skramlande spannen!

Insamlade och sorterade

Till vänster i bild syns den lilla gruppen som ska få göra nykomlingarna sällskap. Sedan var det dags för resten av tackorna att komma in i värmen. De skötte sig otroligt bra! Det är skönt att släppa ut dem på våren, men lika skönt att ta in dem nu när det i princip alltid är mörkt när vi är hemma. Innan vi öppnade grindarna hade vi såklart förberett med nya lakan och gräs i konserverad form.

Skadedjursansvarig passade på att kolla komforten!

Inget att äta längs med kanten där de kommer in för att de inte skulle stanna till där

Djur som äter, vi tröttnar aldrig…

De borde torka fort i den här fantastiska halmen!

När innedjuren var på plats släppte vi upp de resterande fyra till de nya kamraterna de skulle visa tillrätta. Lika delar nyfikenhet och rädsla såg det ut som!

Alltså, de är ju VITA! Något sådant har vi aldrig sett…

Ännu läskigare blev det när vi öppnade grindarna. Särskilt vår allra äldsta tacka 10002 tyckte det var konstigt med fel färg:

Bäst att hålla visst avstånd

Efter att ha spanat in varandra utan närkontakt tog de nya kavat täten för att kolla in omgivningarna med de mer hemtama i släptåg:

Integrationsproblem…

På eftermiddagen fick de lite träningspellets för att vi lätt ska kunna fånga in dem men inte heller då vågade alla komma fram samtidigt.

Nu är det de vita som håller sig i bakgrunden

Vi tror nog att det lossnar och mat brukar ju vara en bra sak för att skapa sociala kontakter. Nu blir det pelletsträning morgon och kväll! Vi kommer att ha de nya lammen ute ytterligare ett par veckor som karantän. De är ju betäckta men kommer att släppas till Erik när de kommer in. För att vi ska veta vem som är pappa till kommande lammen behövs det ju ett uppehåll eftersom de teoretiskt kan vara betäckta igår.

Ett nytt spännande kapitel här på Sjögården med en ny ras. Vi tackar de mycket trevliga säljarna för förtroendet och ser extra mycket fram emot lamningen nästa år!

 

Mer mörker – nej mer fint morgonljus!

Lagom till höstdagjämningen som innebär mer mörker än dagsljus har det varit höstens första frostnätter. Inte så kul att skrapa rutor, men fint att titta på:

Olika nyanser av silver, den ena sorten frasar dessutom

Chokladhunden var med på morgonrundan förstås, alltid en skönhet men kanske lite extra fin i motljus?

Och ändå var det mycket finare på riktigt!

Lammen blev otåliga av allt kameratrixande, de upptäckte husveterinären ganska snart efter att översta bilden tagits.

Det var ju allt ett evigt klickande med den där kameran, ska vi inte få bli klappade?

Sedan sist har vi också valt ut lamm att spara till liv. För bagglammen gäller det att förutom bra päls och kropp ha rätt attribut mellan benen. Inte så lätt att kolla när man har många nyfikna tätt intill…

Mulen vid pilen tillhör lammet som ska kontrolleras!

Till slut gick det att fösa undan de nyfikna medstjälparna och på båda de tilltänkta avelsbaggarna var testiklarna som sig bör jämnstora. Nu väntar de på uppdrag!

Anonym bild av integritetsskäl

Även pälsen kollades förstås en extra gång sedan mönstringen. Det var mysigt tyckte lammen 🙂

Vift vift på svansen!

Inte ens anteckna behöver man göra själv, lammen hjälper en gärna med ALLT. Eller vill de kontrollera att man skriver rätt kanske?

18016 får stanna, så hon har ingen anledning att ändra något på listan!

Vi har kanske ett par tacklamm också till salu, det vet vi först om ett par veckor – hör av er vid intresse! Våra djur är F-cert, MV3, fria från leverflundra. Och ganska sociala 🙂

Hösttecken och nästan lite känsla av vinter

Sommaren 2018 fortsätter att överraska! Igår kom det en rejäl hagelskur och såhär såg det ut vid grannens ridhus:

Vad hände?

Lika fort var det över även om det åtföljdes av åska och allmänt ostadigt väder. Det syns verkligen skillnad på lammen nu – de är riktigt silvriga och fina efter att ha blivit ”tvättade”.

Eftersom gräset nu har kommit igång är de ”hemma” igen och har fått avsluta sitt uppdrag som röjare i skogen. De gjorde ett gott jobb kan man minst sagt säga!

Jämför med nästa bild!

Inte svårt att se skillnad…

Snabb tillväxt är det också på lammen och idag åkte de nio första samt en tacka till slakt. Igår var det därför vägning och märkning.

Koncentrerad husbonde noterar vikten på var och en

Åkband monterat!

De största fick sina återtagsmärken isatta för att det ska vara lätt att sortera dem inför lastningen.

Den överblivna pelletsen ställde vi på mineraltunnan och otroligt nog lyckades de faktiskt inte välta ner den trots ihärdiga försök:

I mitt nästa liv ska jag bli cirkusartist! sa lammet 🙂

En av årets utslagstackor är 15005. Tyvärr, eftersom vi verkligen gillar henne på många sätt och hon ger fina lamm. Men hon sköter inte sina moderliga plikter som sig bör och nu är hennes frikort slut. Vi har kvar en avkomma till henne som inte verkar ha ärvt det dåliga beteendet. 15005:s mamma hade ett karakteristiskt och inte så fördelaktigt utseende, man kan ana att det var på väg att bli så även för henne själv om hon hade blivit äldre:

Luggtuss, långt ansikte och långa hängande öron… Men det gör egentligen ingenting!

Bagglammen tyckte att det var VÄLDIGT intressant med en mogen dam när vi släppte in henne till dem igår så för att få lite lugn blev det så att hon och hennes dotter från i år fick övernatta i fållan istället.

Tjejkväll med gott om plats. Grabbarna lite frustrerade på utsidan!

Gräset är ju inte så fräscht där djuren varit instängda så det fick bli ett hönät och det verkade de gilla för det var nästan tomt i morse.

Nattamat

På transporten fick 15005 åka i egen kupé för att inte behöva skapa ett fårens metoo. Man kan lugnt säga att bagglammen har en del att lära sig när det gäller samtycke…

Lugnast så!

Alla köttlådor är bokade den här omgången men det finns kvar de övriga tillfällena – se datum och mer information i högerkanten!

Bra väder, äntligen

I år har definitionen av ”bra väder på semestern” ändrats och vi är nu mycket glada att vår sista vecka  innan det är dags att börja jobba har bjudit på 20 mm regn! Med både god och mindre god timing… Vi hade önskat pressning av halm ”i början av veckan” och det blev klart med minsta möjliga marginal i måndags, puh!

Det vore ju något ironiskt om det skulle regna på halmen just i år…

Efter pressningen har det dock regnat på balarna så det har inte gått att köra in dem, men vad gör väl det?

Halleluja!

Det finns utrymme för mer regn, men nu har den värsta paniken lindrats. Vi har börjat ge lite sly som komplement till det knappa betet och det uppskattas:

”I löv jo”!

Lammen har lärt sig att ljudet av motorsåg betyder godis. Vissa är såpass intresserade att de gärna skulle hugga lite själva:

Fast hur får man igång den?

I torsdags var det vägning inför mönstringen på fredagen. Lammen var superduktiga på att gå in i fållan vilket nog kan tillskrivas pelletstricket 2.0. De får nu nämligen lite pellets (än så länge 150 gram per dag) för att inte tappa för mycket i tillväxt.

Bordsskick, vad är det?

Gott om plats när inte mammorna är med

Trots att det inte finns minsta lilla drivgång är de flesta snälla och går frivilligt in i ”väntfållan” vid vågen:

Samarbetsvillig

Det var soligt och varmt på kvällen så vägningen fick ske i skydd av parasoll. 37 lamm på 45 minuter, vi ger dem högsta betyg i ordning och uppförande (om man bortser från att de gärna ville välta parasollet…).

Arbetsmiljöförbättring!

Vi brukar ju ta in och skilja lammen på stall innan mönstringen och låta dem övernatta inne. Eftersom vi skilde ifrån redan för två veckor sedan och SMHI lovade max 1 mm regn under natten så lät vi dem vara ute. Dåligt beslut! Vid tretiden började det åska och totalt kom det istället 10 mm regn. Sedan började det blåsa ordentligt och snälla mönstrings-Birgitta kom klockan 13 istället för 9 – då var lammen torra igen! Insamling igen och sedan upp på bord för bedömning av färg, lock, pälshår och kropp.

Svansen indikerar att det är mysigt att vara i fokus!

Även vid mönstringen var det kö:

Åh, när blir det min tur?

Några försökte till och med smita upp på bordet en extra gång, men det fick såklart stävjas. Sämst av alla var som väntat den lilla pellen 18055:

Men ganska söt med sin ”krage”!

Mönstringen kan sammanfattas med bra kroppar, mest stora lockar, varierande färg och bra pälshår. Åtta potentiella tacklamm till liv, vi kommer att välja ut dem när vi har fått avelsvärdena och de vuxit till sig lite till.

Under dagen ska lammen få göra lite nytta och vi tror att de kommer att gilla det. Vi håller på att stängsla lite provisoriskt i supergrannen Olofs skog. Inte så mycket roligt gräs såhär sent men massor av sly!

I bakgrunden spår av att det gått kor här, i förgrunden spår av vildvsin!

Genom att låta betena vila lite och att det faktiskt kommit lite regn så hoppas vi att detta ska bidra till att ta oss igenom hösten utan att behöva stödfodra ännu mer. 2018 kommer att gå till historien på sämsta tänkbara sätt. Det är nu ungefär 150 år sedan massor av svenskar tvingades emigrera på grund av missväxt. Det är lätt att tro att det inte kan hända igen, men maten kommer inte från affären, utan från bönder någonstans i världen. Och visst är det bäst om den bonde din mat kommer ifrån verkar i vårt eget land för kortare transporter och fler arbetstillfällen i Sverige?

Vad gömmer sig där inne?

Minst 43 lamm väntas till våren! Igår hade vi besök av scannare som dräktighetsundersökte tackorna. Vi har ju noterat betäckningar och omlöp så vi hade en hyfsad idé om vilka som var dräktiga men antal lamm är svårt att se utan ultraljud…

Först fick alla ulltussarna stängas in i en fålla. De anade genast att det var något på gång och de gamla höll sig rutinerat mot väggen.

Insamlade!

Den lilla hanteringsburen ställdes på plats:

Helt plötsligt en massa avancerad teknik mitt inne i stallet!

De först lite skeptiska damerna var förhållandevis samarbetsvilliga och dessutom var merparten ”lagom” dräktiga. Två lamm är ju det önskvärda på vuxna tackor och ett eller två på ungtackor. En ungtacka var tom och det var även 15002 som ju hade Listerios i höstas och faktiskt avbröts i sitt dejtande. Så de får båda vara kvar ändå! För att snabba på hanteringen blev det inga anteckningar utan bara prick-markeringar med antal:

Två till vänster och en till höger

Nu har vi antecknat i efterhand och sammanställt. För oss är det bra att kunna planera utfodring och gruppering – men ni som läser kanske vill planera in lamm-klappning?

Mindre än två månader kvar tills de första väntas!

Med lite tur lyckas vi adoptera varsin trilling till de båda tackorna som bara har ett lamm i magen – fortsätt följa oss för att få veta hur det går!

Sista färgbytet

Ikväll fick Erik en ny krita på sin sele. Nästan alla tackor är betäckta (två seminerade och åtminstone en verkar dräktig på just semin, hurra!) och förhoppningsvis dräktiga. Kvar är en ungtacka och så 15002 som ju varit sjuk.

Inte bingo riktigt än…

16020 har vi missat att notera datum på, hon är betäckt. Och ”Sjuan” blev mest sannolikt betäckt under synkroniseringen så hon lammar nog extra tidigt nästa år. Nu får Erik ytterligare några dagar på sig med sitt uppdrag, men senare lamm än någon vecka in i maj vill vi inte planera för.

Brunsterna har ju tyvärr varit allt annat än synkroniserade trots att vi tyckte att vi gjorde allting precis enligt regelverket. Erik som är nybörjare i branschen har därmed haft ett ganska enkelt uppdrag.

Lugnt på jobbet!

Efter att ha stått bunden under färgbytet och ätit på balen blev han dock lite otålig och ville komma in till damerna igen. Nu hoppas vi att bara de två som återstår blir grönfärgade…

Lite suddig av rastlöshet 🙂

Tjänstgöring påbörjad

I måndags fick baggarna på sig sina arbetskläder och fick träffa sina tjejer i skarpt läge. Förra året hade vi problem med att var kallt och färgen syntes dåligt så i år blev det supermjuk krita. Grön till Buddvar och röd till Erik blev premiärfärgerna.

Redo! (Visst är han söt med sina vita prickar på mulen?)

Buddvar släpptes förstås till semintackorna eftersom han ”bara” ska indikera om de är brunstiga. Han tror att han har samma förmåga som andra baggar, men steriliserades ju ifjol så där har han fel…

Luktsinnet är helt intakt verkar det som!

Efter att ha sniffat på damerna så ”flemar” baggar för att bättre kunna bedöma lukten. Det var tydligen en som luktade alldeles rätt:

Tydligt märkt inom en halvtimme!

15018 blev årets premiär-date för Buddvar. I grevens tid hämtades kvävekärlet med sina dyrbara droppar från andra superbaggar hem igår och nu är hon seminerad med Skinnarve Isak.

Den pappan ser inte det minsta ullig ut

Erik lät sig inte hindras av att vara nybörjare i ämnet! Hans tackor är än så länge oklippta vilket gör märkningen lite svårare att se, men redan är det minst fyra betäckta.

Bara att skrida till verket, varför vänta?

Två av de utvalda är mor och dotter 00010 och 16006. Kanske lite osmakligt att de samtidigt dejtar en och samma individ men å andra sidan har de ju bara en att välja på.

Populär kille!

Här ovanför är det ”Tian” till höger (som viftar på svansen) och 16006 vid väggen. Visst ser de ut att tävla om uppmärksamheten?

Mest visuellt vilka som nappat på inviterna blir det när de står och äter:

I fårvärlden är det AVSAKNAD av diskretion som är en hederssak!

I mörkret är alla får grå

I söndag fick tackorna komma in för att under ett par dagar umgås med baggarna och förhoppningsvis  synkronisera sig inför betäckning. Kanske är någon redan dräktig, vem vet?

Går du ofta hit eller?

Så många som ska uppvaktas, tufft för en nybörjare!

Erik är ju inte lika erfaren som Buddvar i det här branschen men verkade lära sig snabbt. Så fort alla var på plats släckte vi och sedan blev det bara minimal belysning under de två dygn som minglet pågick. Att mörklägga syftar till att simulera den mindre mängden dagsljus som det är ett par tre veckor längre fram, när gotlandstackor brukar börja brunsta. Nu är tanken att ”starta igång dem” lite i förtid.

Mer diskret, kanske en fördel?

Mörkret verkade inte påverka grabbarnas intresse för det motsatta könet. Nu får de pausa ett par veckor innan det är skarpt läge. Ifjol lyckades vi inte alls med synkroniseringen så i år kan det bara bli bättre!

Välkommen Erik!

Igår blev det tidig uppstigning för att åka på bagg-shopping i Vetlanda. Erikshester gård var målet. Efter långvarigt av vridande och vändande av de olika bagglammens egenskaper hade vi sållat ut tre favoriter. När vi fick se dem i verkligheten blev det 17175 som fick följa med hem och som fick namnet Erik efter gården där han är född. Denna besättning har fokuserat väldigt mycket på pälsegenskaper och har landets högsta avelsvärde för just detta. Erik har dessutom riktigt bra avelsvärden för tillväxt – förhoppningsvis en riktig stjärna!

Väl hemma blev det först lite lamm-spa med fotbad och påföljande torkning på hårt underlag. Även om han kommer från en fotrötefri besättning gäller det att ta det säkra före det osäkra.

Inga fruktbitar eller juice, här serveras istället nyplockade löv!

Klövarna ska ner ordentligt i zinksulfatlösningen eftersom det är huden i klövspalten man vill komma åt.

Sedan fick han komma ut och torka lite, undrade nog lite var han hade hamnat…

Under tiden Erik hade spa-behandling hämtades de andra grabbarna hem. Vi hade tyvärr ingen annan möjlighet till karantän än med dem, annars är det bättre att släppa nyinköpta individer med slaktdjur. Anledningen till att vi tog in dem var att de skulle stå trångt när de träffades första gången och det var enklare att ordna inomhus, särskilt eftersom det snart skulle bli mörkt.

Ganska väldresserade för att vara får!

Jabba och Buddvar följde med väldigt snällt och snart kunde vi med spänning släppa ihop alla tre:

Det gick bra!

Jabba har nu varit riktigt dum mot Buddvar när det funnits tackor in närheten men nu gick det väldigt lugnt till. Efter bara lite sniffande hittade de ett gemensamt intresse att förenas i 🙂

Mat, ett språk som alla får förstår!

Efter en natt inomhus fick alla tre komma ut i morse. För att minimera risken för slagsmål la vi ut lite äpplen som avledande manöver, mat-tricket igen!

Gott, sa Erik!

Några enstaka små puffar i sidan från Jabba fick han utstå men efter bara en liten stund betade alla helt lugnt tillsammans.